Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Saul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då sade Saul till David, att han ville gifva
honom sin dotter Merab till hustru, om han
allenast förblefvo manlig och förde Herrens
krig; ty Saul tänkte, att David skulle blifva
dödad genom felisteernas hand. När nu
tiden kom, att Merab skulle gifvas åt
David, gaf Saul henne åt en annan man. Men
Mikal, Sauls andra dotter, älskade David.
Då sade Saul till David, att han ville gifva
honom henne till hustru. Han begärde
ingen annan morgongåfva, än hundra felisteers
förhudar; ty Saul tänkte, att när David
skulle skaffa sig dessa, skulle han nog blifva
slagen af felisteerna. Men David skaffade
det begärda antalet i dubbelt mått, och
Saul gaf nu honom sin dotter Mikal till
hustru. Men då Saul såg, huru Herren
alltid var med David, fruktade ban honom
ännu mer, och ban blef hans.fiende i alla
sina lifsdagar. Men David handlade så
visligt i alla stycken, att hans namn blef
mycket aktadt i Israel.
Saul talade nu med sin son Jonatan och
med alla sina tjänare, att de skulle slå ihjäl
David. Men Jonatan undervisade David
därom och sade till honom, att han skulle hålla
sig dold till morgondagen, så skulle han
försöka att föra sin fader på bättre tankar. Detta
lyckades ock, så att Saul svor en ed, att
David icke skulle dö. Jonatan hade David åter
in till Saul, och han var för honom som
tillförne. Men det blef åter örlig, och David
drog ut emot felisteerna och slog dem i en stor
slaktning, så att de flydde för honom. Då
upptändes afunden åter i Sauls hjärta, och den
onde anden kom öfver honom. När David
spelade, sökte Saul åter att skjuta genom
honom med spjutet, men han vek undan som
tillförne. David flydde nu och kom undan
Saul den natten. Men Saul sände bud till
Davids hus, att de skulle taga vara på
honom och om morgonen slå honom ihjäl. Men
Mikal, som hade fått reda på försåtet,
underrättade David därom och släppte ned honom
genom ett fönster, hvarefter David flydde
och undkom Saul äfven denna gång.
David flydde nu till Rama, till
profeten Samuel, och berättade för honom allt,
hvad Saul hade gjort honom. Han stannade
hos Samuel i Najot, som ligger vid Rama.
Saul fick underrättelse om, att David var hos
Samuel. Han sände därför bud till Najot,
att man skulle hämta David till honom.
Men i Najot var en profetskola, hvars
föreståndare Samuel var. När Sauls bud kommo
och fingo se, huru profeterna stodo och
profeterade inför Samuel, kom Guds ande öfver
dem också, och de profeterade. Detta skedde
andra och tredje gången. Till sist reste Saul
själf till Samuel, och Guds ande kom
äfven öfver honom och han profeterade. Han
drog af sig sina kläder och låg naken en
hel dag och natt och profetei^de inför
Samuel. På detta sätt kom David undan.
David flydde nu och kom till Jonatan
och beklagade sin nöd inför honom; ty
Jonatan älskade David af hela sitt hjärta.
Men Jonatan trodde icke, att Saul åter
ville döda honom. Han sade dock till
David, att denne kunde hålla sig dold ute
på marken på en dem emellan
öfverens-kommen plats, så skulle han taga reda på,
huru därmed förhölle sig och sedan
upplysa David om, huruvida han borde stanna
eller fly. Dagen därpå var nymånad. Då
Saul den första dagen saknade David, sade
han intet, ty han tänkte, att han kanske
hade orenat sig på något, så att han icke
kunde komma förr än dagen därpå. Men
då han icke heller infann sig den andra
dagen, frågade han Jonatan, hvarför David
icke var med vid högtiden. Då svarade
Jonatan, att han hade gifvit honom lof att gå
till sin faders hus, emedan hans siäkt hade
en offerfäst i staden, och hans broder hade
bjudit honom vara med. Då blef Saul vred,
utfor hårdt mot sin son och sade, att man
genast skulle sända och låta hämta David,
ty han måste dö. Då Jonatan åter började
att tala godt om David, sköt Saul äfven
efter honom med sitt spjut för att döda
honom. Men Jonatan gick ut på marken
till David och underrättade honom, att han
måste fly, ty Saul hade fast beslutit, att
ban skulle dö. David flydde då och kom till
Nob, till prästen Abjatar. Emedan denne
trodde, att David var ute i något ärende för
konungen, gaf han åt David både mat och
svärd och frågade Herren för honom. När
detta kom till Sauls kännedom, lät han
fördärfva staden och dräpa alla prästerna
därstädes, åttiofem man. David flydde nu
vidare till Gat i felisteernas land. Men den
felisteiske konungen ville icke denna gång
mottaga honom. David flydde då till en
kula, som hette Adullam, och omkring
honom började flere utaf Israel att församla
sig, så att han började få en liten men
tapper här omkring sig. Hans bröder och hela
hans faders hus kommo också till honom.
Då drog David åstad till moabiternes
land och bad moabiternes konung, att hans
fader och moder måtte få bo och vistas
bland dem, till dess han finge se, hvad Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
