Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sua ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fäste sina ögon på honom och sågo hans
ansikte likasom en ängels ansikte. Då
öf-versteprästen frågade honom, om det
för-hölle sig så, som desse hade vittnat mot
honom, så började han frimodigt tala till
dem inför rådet. Och han höll ett långt,
fullkomligt skriftenligt tal till dem, om huru
Gud hade handlat med deras fäder, men
huru desse alltid hade emotstått Herren.
Äfven sade han, bevisande med skriften, att
Gud icke bor i tempel, som äro gjorda med
händer. Slutligen sade han dem, med hvilka
ban talade, att de voro hårdnackade och
oomskurne i både hjärta och öron och att
de alltid motstodo den helige ande, liksom
deras fäder hade gjort. Såsom fäderna hade
dräpt profeterna, hvilka hade bådat dem
den rättfärdiges ankomst, så hade de nu
blifvit den rättfärdiges förrädare och
dråpare. De hade fått lagen genom änglärs
medverkan, men de hade icke hållit den.
Och när de hörde detta, skar det dem i
deras hjärtan, och de sammanbeto tänderna
mot honom. Men Stefanus såg upp mot
himmelen och fick se Guds härlighet pch
Jesus, stående på Guds högra sida, och ban
sade: Se, jag ser himmelen öppen och
människosonen stå på Guds högra sida. Då
ropade de med hög röst och höllo för sina
öron och rusade samfäldt emot honom och
drefvo honom ut ur staden och stenade
honom. Men han åkallade och sade: Herre
Jesus, mottag min ande! Och han böjde
sina knän och ropade med hög röst: Herre,
tillräkna dem icke denna synd! Och när
han hade sagt detta, afsomnade han, Apg.
6: 1—7: 60. När Stefanus stenades, var
Paulus, som då hette Saulus, närvarande
och samtyckte samt vaktade deras kläder,
som dödade honom, kap. 7: 58; 8: 1; 22:
20. En förföljelse uppkom öfver
församlingen för Stefani skull. Och de förskingrade
vandrade omkring och förkunnade ordet om
Herren Jesus för både judar och greker.
Och Herrens hand var med dem, och en
stor mängd trodde och omvände sig till
Herren. Men gudfruktige män togo och
begrofvo Stefani kropp och höllo stor
klagolåt öfver honom, kap. 8: 1, 2; 11: 19—21.
Namnet betyder: Krona (Stora kyrkobibeln).
Sua, en kananeisk man, svärfader till
Juda, Jakobs son, 1 -Mos. 38: 2, 12; 1 Krön.
2: 3.
Suah 1. Den siste af Abrahams åtta
söner, och äfven den siste af Keturas, hans
hustrus, sex söner, 1 Mos. 25: 2. Han var
broder till Midjan, m. fi., halfbror till Is-
mael och Isak, farbror till Esau och Jakob
och kusin till Lot och Milka, Rebeckas
farmor. Som Milka var gift med sin farbror,
så var han äfven kusin till Milkas son,
Be-tuel. Namnet betyder: Bockar och kröker
sig (Stora kyrkobibeln).
Suah 2. En man af Judas stam, broder
till Kelub, 1 Krön. 4: 11.
Suah 3. En kvinna af Asers stam,
dotter till Heber (Heber 1). Suah hade tre
bröder, 1 Kron. 7: 32.
Suah 4. En man af Asers stam, den
förste af Zofahs elfva söner, 1 Krön. 7: 36.
Sual, den tredje af Zofahs söner, broder
till Suah här ofvan, 1 Krön. 7: 36.
Subael, en levit i konung Davids tid,
hufvudman för Amrams barn. För Subaels
barn var Jehdeja hufvudman. Vid
lottkast-ning om leviternas tjänstgöringstid, föll den
trettonde lotten för Subael och hans söner
och bröder, tillsammans tolf, 1 Krön. 24:
20; 25: 20. Namnet betyder: Som
omvänder sig till Gud (Stora kyrkobibeln).
Suham, se Husim 1.
Suni, den tredje af Gads sju söner,
föddes i Kanans land, men drog med sin
farfader Jakob till Egypten, då denne drog
dit med hela sitt hus för att träffa sin son
Josef. Af honom uppstod en släkt, som
kallas den suniska släkten, 1 Mos. 46: 16;
4 Mos. 26: 15. Namnet betyder: Som
förändras (Stora kyrkobibeln).
Suppim 1. En benjaminit, den förste af
Irs två söner. Hans broder hette Huppim
(Huppim 2), och de hade en syster, som
hette Maaka (Maaka 6), hvilken blef gift in
i Manasses stam, 1 Krön. 7: 12, 15.
Suppim 2. En dörrvaktare vid Herrens
hus i Davids tid. Vid lottkastning om
tjänstgöringen fick han att tjänstgöra väster ut
vid porten Salleket. Han hade en
medtjä-nare, som hette Hosa, 1 Krön. 26: 16.
Susanna, en af de kvinnor, som hade
blifvit botade af Jesus och hvilka sedan
följde honom från stad till stad, från by till
by oöh tjänade honom med sina ägodelar,
Luk. 8: 1—3. Namnet betyder: Liten ros,
lilja (Stora kyrkobibeln).
Susi, en man af Manasses stam, fader åt
höfdingen Gaddi, 4 Mos. 13: 12. Namnet
betyder: Min häst (Stora kyrkobibeln).
Sutelah 1. Den förste af Efraims barn.
Han hade en son, som hette Bered. Det
uppstod en släkt efter honom, som kallas
den sutelahiska släkten. Några män ifrån
Gat dräpte både honom pch några af hans
efterkommande, därför att dessa hade dragit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
