Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar : bidrag till gårdarnas och släkternas historia / xv (1925) Author: Carl August Tiselius Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den norska adelns uppkomst. Kort översikt av dess historia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bondehövdingar, som sedan uråldrig tid varit de ledande männen i fred och
krig. De voro tingets föreståndare och utförde den kyrkliga riten. Först
vid 800-talets början får man med konungadömet en ny statsmakt, som
efter långvariga strider förmår omforma släktaväldet till en enhetlig
konungamakt.

Fornnordiska kämpar. (Efter Brusewitz Elfsyssel.)

Vid befolkningens tillväxt blevo dalgångarnas tillgång på odlingsbar
jord snart alltför knapp. Yngre söner till rika och ansedda män »kände
stugan för trång.» De utrustade fartyg, gingo i härnad på erövringståg och
benämndes sjö- eller näskonungar, enär släktens stamsäte i regel gränsade
till havssidan. Säkerligen bottna flera av de dunkla minnen, som ännu i
sägnens form leva på bohusläningarnas läppar ifrån forntida hersar eller deras
avkomlingar, näs- eller sjökonungarna.

Här torde endast behöva nämnas några av de mera allmänt kända
såsom Römer i Roll (Bullaren), Rane (Svarteborg), Fracke och Hake (Fräkne)
Horne (Kville), Långben Rese (Stångenäs), Dyre (Vette), Skopte, Hilse och
Björn (Orust) m. fl. De släkter dessa tillhört, eller vars upphovsmän de varit,
ha med all säkerhet för alltid sjunkit i glömskans natt.

En ny slags aristokrati tillkommer, när Harald Hårfager (872)
förverkligar enhetstanken och förmedlar styrelsesättet genom jarlar (för fylkena)
och ländermännen (för häradet). Dessa värdigheter synas liksom hersarnas
ha varit ärftliga, och säkerligen skulle feodalväsendet även här tillväxt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>