Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Säterier från senare tid - 1. Dynge och Gullmarsberg i Skredsviks socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
Av överste Fircks hade Ascheberg därjämte redan 1661 tillhandlat sig
en del strögods, tidigare tillhörande Sofia Brahe, av vilka i Skredsvik lågo
Hogstorp och Kråkeröd, vardera 1 mtl. samt Skaveröd och Vägeröd vardera
1/2 mtl, varigenom han av socknens omkr. 45 mantal innehade något över 29.
Av denna jordadomän bildas sedermera det nya säteriet och
friherreskapet. Genom kungl. brev av den 13 jan. 1674 medges Ascheberg att mot
avstående till kronan av motsvarande gods få såsom allodialt frälse med
utsocknes rättighet under sätesgården Dynge, »som nu kallas Gullmarsberg», få
behålla dels här uppräknade 81/8 kronohemman i Skredsvik, dels i samma
socken en del skatte.*)
I samma kungabrev säges ÄAscheberg hava använt 3,000 Rdr i
byggnadskostnader för sitt nya säteri Gullmarsberg och ha erhållit rättighet att
under sätesgården även lägga gårdarna Hogstorp, Krogeröd (Kråkeröd),
Skaveröd och Vägeröd inom Skredsviks socken.
Det gamla namnet Dynge kvarlever likvisst i jordaböckerna ända till
medio av 1800-talet.
Reduktionen lämnade ej Aschebergs skapelse obeskuren. Även
Gullmarsberg ifrågasättes att bliva indraget, men landshövding von Schönleben
resolverade 1 dec. 1690, att då Kungl. Maj:t beviljat fullkomlig säterifrihet
för egendomen, kunde densamma ej återkallas, helst laglig åbyggnad
förefanns. Det underlydande godset måste dock taxeras i extra ordinarie
påkommande besvär. 11
Själv fick Ascheberg ej uppleva den kraftiga beskärning, som det
jordagods han samlat till sina efterkommande fick undergå. Gullmarsberg ärvdes
av sonen, sedermera generallöjtnanten greve Christian Ludvig von Ascheberg.
Ascheberg uppförde ej Gullmarsberg å det gamla slottet Dynges plats
utan på en terrasserad höjd omkr. 300 meter längre västerut. Läget är
synnerligen vackert på högsta punkten av ett brant mot havet sluttande
berg, med en vidsträckt utsikt över Gullmarsviken. I sin beskrivning över
Dynge ruin säger W. Berg på tal om Gullmarsbergs belägenhet:12
»På motsatta sidan av viken höja sig de till större delen skogklädda
Smörkullebergen, längst i väster brant nedstupande i den vida
Gullmarsfjorden, som just här delar sig i två armar. Smörkullebergen sänka sig i
skarpa, skogklädda sluttningar ned mot vattnet, och på dessa sluttningar,
fullständigt skyddade för nordan och utsatta för södersolens hela glöd,
utvecklar sig en sydländsk växtlighet, som torde vara rätt sällsynt i vårt
land. Här i skogen har således vinrankan förvildat sig, bärande mogna
*) Berga 1 mtl, Torp 1, Röd 1 (nuvarande Cederslund), Svensland 2, klosterhemmanet
Håleby 3/4, Hogen 1/9, Östertåga 1/9, Fränneröd 1/4 (med Hålan), Kåröd 1/2, Bräcke 1/4 m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
