Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Säterier från senare tid - 1. Dynge och Gullmarsberg i Skredsviks socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
druvor; här trivas persiko- och aprikosträden, här slingrar sig murgrönan
över allt kring stammarna. Dessa väl skyddade sluttningar ned mot havet
ådrogo sig även mycket tidigt människors uppmärksamhet och vid
Fiskevik finner man en av våra största boplatser från stenåldern, omfattande
en yta av 3 à 4,000 kvadratmeter, där undersökningarna givit rent av
Iysande resultat.
Söderut från Gullmarsberg glider blicken över åkerfält med gårdar här
och där i dalen, samt bortom dessa tämligen höga, långsträckta åsar,
merendels klädda ända upp till toppen med skog, gran och fur omväxlande
med lövskog och särskilt med bok.
På den nu ifrågavarande bergkullen lät Ascheberg alltså först uppföra
väldiga stenterrasser, och på den plan, som av dessa bildades byggdes själva
huset. Det fick formen av ett H, det vill säga ett mittparti med från detta
åt båda håll utgående flyglar. Möjligen hade alltsamman endast en
våning, men det är även tänkbart att åtminstone mittpartiet haft två.
Täckningen utgjordes av mansardtak och under alltsammans befann sig
källarvåningen med välvda tak.»
Ännu förefinnas en del spår efter en utsmyckning och inredning, som
åtminstone delvis torde förskriva sig från 1600-talet. Ovan dörrarna till
flygelbyggnaderna, som äro försedda med åldriga beslag, sitta ännu ovala
fönster med blyinfattade rutor. De äldre delarna av byggnaden äro
uppförda av rundtimmer och väggarna beklädda med dels stofftapeter, varav
lämningar äro synliga, dels på väv målade tapeter med skilderier.
»Intill senaste tid förvarades även på Gullmarsberg en synnerligen
dyrbar gobelin, som i gångna dagar antogs förskriva sig från Dragsmarks
kloster.» En beskrivning på densamma återfinnes i Meddelanden från Nord.
Museet 1901 (s. 43—61), där författaren* påpekar att med en del mindre
förändringar samma motiv återfinnes på titelbladet till Kristian III:s
bi-Bel av 1550.
»I den i nedre våningen befintliga matsalen står en spis av mycket
egendomligt utseende. Den är nämligen på alla tre sidorna fullsatt med
konsoler, på vilka befinna sig kinesiska figurer i målad eller blott glaserad
fajans och porslin samt en bild av evangelisten Johannes i marmor; den
senare skall vara kommen från Dragsmarks kloster.
Det märkligaste rummet är dock den s. k. »kyrksalen», som en gång
haft betydande storlek, men numera stympats genom ändrad
väggindelning. Golvet utgöres av flata stenhällar lagda ovanpå hårt packat grus.
Salen är försedd med en väldig spis, som förändrats så till vida, att inuti
* Harry Fett. Et norsk billedteppe fra Båhuslen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
