Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Säterier från senare tid - 1. Dynge och Gullmarsberg i Skredsviks socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
En annan lydelse av sägnen är, att Ascheberg midsommarnatten
kommer åkande i vagn, dragen av kolsvarta hästar, ur vilkas näsborrar eld
och gnistor spraka. När den skräckinjagande synen kommit upp på
gården, kör den tvärs över denna och störtar sig därpå ned utför
bergbranten, rakt ned i havet.
I de Aschebergska samlingarna å Göteborgs stadsbibliotek finnas en
hel del handlingar rörande fältmarskalkens olika gods i Bohuslän, rapporter
från hans gårdsfogdar, uppgift på skörderesultat, inventarieförteckningar
m. m. En inblick i de dåtida förhållandena ger gårdsfogdens skrivelse av
den 22 maj 1691. I sin underdånighet söker han sköta korrespondensen
på tyska. Resultatet framgår av följande rotvälska.
... det står väl till på »das Edel höffe. Mit die bauern stedt es sehr
shlet zu mit der meysten teihl, sie haben nicht zu essen oder in ihren
Akern zu seyen (säen). Man kan wal getrade genoch zu kauff bekommen
vor contante gelder undt dy seyen (säen) nicht bey den armen bauersman
an itziger Zeit. Ich föhrte (fürchte), das das Jahr werden vil (viel)
Menschen von hunger sterben. Her is auch vil vighe (vieh) im lande
gestorben von wegen hunger, das so wenig futter vorleden jahr blibe, das das
libe vigh (vieh) seit so jämmerlich ist, als es nicht is gewesen so lange (ich)
sein hohe Exelntz habe gedient.»
Han avslutar skrivelsen med, att han avsänt en björnhud, som han
inköpt och med beredning inalles betalt med 7 daler s:mt. Därjämte
avsänder han 1/2 tunna ostron fångade »på grevens egen grund, och för
vilka Halvar fått 8 styver för besväret. »13
Efter fältmarskalkens död började reduktionen att betydligt inskränka
de grevliga godsens avkastning.
Under skildringen av Torreby har reduktionen av de Aschebergska
godsen vidrörts. 1680 års riksdagsbeslut hade varit grundvalen för densamma.
Sedermera vidtog en granskning av åtnjutna friheter på såväl frälsehemman
som bytes-, pant- och köpegods, varvid indragning skedde så fort
överensstämmelse ej förefanns med gjorda stadganden och upprättade kontrakt,
t. ex. när insocknefrihet åtnjöts för hemman, som mot utsocknesgårdar
tillbytts från kronan. För en del av dessa lämnades nytt vederlag, men ända
fram till 1690 -talet behöllos de under insocknefrihet även om vederlag ej
givits.
År 1682 förbjöds att öka insocknehemmanen utan fullt vederlag och
upphävdes all utsockne veckodagsfrihet dock med undantag för de gods, som
Margareta Huitfeldt donerat till Göteborgs gymnasium, enär deras inkomster
under alla omständigheter skulle komma det allmänna till godo. Slutligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
