Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Säterier från senare tid - 2. Saltkällan i Foss socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
Saltkällan (1857).
(Efter Thersner.)
2. Saltkällan i Foss socken.
Längst in i Gullmarsfjordens östliga arm, Saltkälleviken, låg fordom en
gård Brevik, som förvärvades och införlivades med de Aschebergska godsen
men övergick sedermera i den Virginska slägtens ägo, under vilken tid
säterifriheten överflyttades från Torreby till Saltkällan.
Drottning Ulrika Eleonora lär ha umgåtts med planen att här anlägga
en stad med namnet Ulricestad, och sedan Uddevalla år 1806 nedbrunnit
ifrågasattes stadens förflyttning till denna plats, i betraktande av den
lättare inseglingen.
Den förut omnämnde assessor Arvid Bernhard Virgin innehade godset från
1768 till 1790, då egendomen övertogs av possessionaten J. Rimner, och
efterföljdes sedermera av kronobefallningsmannen Johan Anders Deijenberg (1799),
häradshövdingen A. J. Unger (1804), grosshandlare Fredrik Willerding (1821)
och änkefru Heinrich.
På Holmbergs tid (1840-talet) bestod Saltkällan av 41/g mantal, därav
Brevik eller Ulricæstad, 1 mantal säteri, och insocknefrälsehemmanen Öfra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
