Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Säterier från senare tid - 3. Gullbringa i Hålta socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
uppehåll, förlorat sin bästa och största guldring. När hon emellertid ej erhöll
ringen tillbaka hade hon kallat platsen för Tjuvkil. Vid resan från Tjuvkil
hade hon mötts av en man, som överlämnat den förlorade ringen, varvid
drottningen i glädjen förlänat honom en av de närbelägna gårdarna, som
härav fått sitt namn.
Tyvärr torde historien sakna grund i verkligheten, alldenstund Tjuvkil
burit detta namn (1354) långt före drottning Margareta, och i en
äganderättshandling från 1366 omnämnes en viss Ragnhild på »Gullbryngo», som i
betraktande av namnets säregenhet sannolikt skall vara Gullbringa.
Brusewitz anför emellertid en möjlig förklaring till historiens uppkomst.
När drottning Margareta den 17 nov. 1390 vistades på gamla Elfsborgs slott,
förlänade hon sin trotjänare Anders Guldkläpp tillsvidare de lägenheter i
»Thyvakil», vilken han redan under hennes framlidne, käre herres, konung
Haakons, livstid innehaft. Möjligen kan mannen ha erhållit det mindre
vanliga namnet Gullkläpp, enär han tillrättaskaffat någon klenod.
Enligt ett par uppresta stenar skulle ägarna eller innehavarna hava varit
ifrån 1548 befallningsmannen över Inlands fögderi Tönnesen, som innehade
gården i 63 år och efterföljdes av Jörgen Eriksson, som benämndes
»Ridefougitt på Inlandt» men senare »kgl majts fougitt». Han skulle ha innehaft
gården från 1613—1653. Osäkert är emellertid, huruvida ej såväl dessa
båda, som den följande befallningsmannen Fredrik Christoffersson (till 1682)
blott å konungens vägnar förvaltat gården, enär densamma var av
krononatur, när överinspektor E. Hallenberg (nobil. Gyllenberg) år 1683 genom
byte erhöll säterifrihet för densamma. Gyllenberg uppförde ett nytt corps
de logis och efterträddes av sin måg generallöjtnanten Fredrik von Köhler.
vilken 1718 efterträddes av sin son frih. Reinhold von Köhler. Efter honom och
intill år 1768 residerade majoren Georg Ludvig von Köhler å Gullbringa.
Gården gick därefter en tid ur släkten och innehades av kaptenen
Fredrik Larsson Cronhielm, vilken dock redan efter tvenne år överlät densamma
till assessorn frih. Axel Johan von Köhler, som redan efter ett år efterföljdes
av majoren frih. G. L. von Köhler.
År 1772 gick gården ur von Köhlerska släktens ägo och inköptes av
grossh. Samuel Schultz, som 1798 försålde densamma till ostindiesjökaptenen
Hans Henrik Clason. Efter honom följde (1806) John Wendel, (1812) grossh.
Bror Armfelt och (1831) handl. Johan Rafstedt.
Rafstedt innehade gården till 1865, då han överlät densamma till
fosterdotterns man, Bengt Snygg, som 1902 försålde gården till landshövding Fredrik
Pettersson. I landshövding Petterssons ägo förblev gården sedermera i tolv år,
då den försåldes till ingeniören Jens Jacobsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
