Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid Stenungssund i Inlands Nordre härad samt i norra
hälften af Morlanda socken å Orost saltats ej obetydligt med
sill, som ej upptagits, hvadan sillsaltningen i länet under
förra vintern torde hafva lågt beräknadt uppgått till
åtminstone 75,000 tunnor.
Uti tabellerna X och XII—XX finnas veckorapporter
med uppgifter öfver fisket af både stor sill och lottsill samt
skarpsill för hvarje särskild vecka under hösten och vintern
1886—1887, hvilka uppgifter, i den mon de äro korrekta,
ega ett mycket stort värde för bedömandet af sillfiskets
förlopp. Ehuru dessa tabeller för fångsten af skarpsill gå
tillbaka ända till September månad, är dock
drifgarns-fisket efter stor sill utanför södra skärgården icke uti dem
upptaget, hvilket skett först uti tabell XXXI, som innehåller
en allmän öfversigt öfver samtliga hafsfiskena inom länet,
Betraktar man en karta öfver länet, finner man snart,
att norra hälften eller den norr om Gullmaren belägna
delen af detsamma företer en i jemförelsevis vida mindre
omfattning splittrad kuststräcka samt endast tvänne ögrupper
på något större afstånd utanför fastlandets kust af någon
fast ej stor betydenhet, nemligen Koster- och Väderöarne,
under det att södra halfvan af länet är långt mer splittrad
samt derför också eger både talrikare och större ögrupper,
af hvilka en till och med är så betydande, att den fått
utgöra ett eget fögderi för sig; och häraf har äfven blifvit
följden, att den sistnämnda hälften af länet erhållit en långt
större betydelse för fiskerierna med vida talrikare fiskelägen
och fiskarebefolkning. Inom den norr om de stora öarne
Orost och Tjörn belägna delen af länets skärgård skiljer
sig emellertid den till Sunnervikens fögderi hörande sydliga
och mindre sträckan genom sina af djupt inskärande fjordar
åtskilda näs (Bokenäset, Tungenäset, Stångenäset, Herrenäset
och Sotenäset) mycket tydligt från den ett mer samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
