Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hängande helt bildande nordliga och större, till Norrvikens
fögderi hörande sträckan, och inom den söder om
Sunnervikens näs belägna delen af länets skärgård skilja sig de
stora öarne Orost och Tjörn jemte Marstrandsöarne på det
tydligaste från den utanför Göta elfs båda mynningar
liggande skärgården med dess gemenligen uti ytan bräckta och
“tjocka“ vatten. Länets skärgård kan sålunda med hänsyn
till sin naturliga beskaffenhet indelas uti fyra olikstora
huf-vuddelar, af hvilka den nordligaste, hufvudsakligen till
Norrvikens fögderi hörande, benämnts norra skärgården, de
tvänne mellersta, omfattande Sunnervikens, Orosts och Tjörns
samt största delen af Inlands fögderiers skärgårdar, åter
mellersta skärgården och den sydligaste, omfattande
sydligaste delen af Inlands samt Göteborgs fögderis skärgårdar,
slutligen södra skärgården *).
Inom norra hälften af länet är emellertid Sotenäs
härads skärgård, till följd af sitt i hafvet långt utskjutna läge,
bäst lämpad för hafsfiskebedriften, och inom södra hälften
af länet är det Orosts och Tjörns häraders skärgård, som
erbjuder de största naturliga förmonerna för fiskerinäringens
utöfning. Skärgården från och med Marstrandsöarne till
och med Sotehufvud eller den s. k. “mellersta skärgården“
innefattar alltså dessa båda af naturen med hänsyn till
hafsfisket företrädesvis gynnade skärgårdssträckor, och de
bohuslänska fiskeriernas historia vitnar ock om huru just
denna mellersta del af länets skärgård städse egt den
största betydelsen för länets hafsfiske icke blott i allmänhet
utan i synnerhet för det ymniga sillfisket.
Detta förhållande har ock tydligt nog framträdt uti
*) Jfr Bohuslänsk Fiskeritidskrift, 1884, sid. 72. — Jfr vidare
Ljungman, A. V., Preliminär berättelse för 1873—74 öfver de beträffande sillen
och sillfisket vid Sveriges vestkust anstälda undersökningarna. Upsala 1874,
sid. 2. — Holmberg, A. E., Bohusläns Historia och Beskrifning. H,
Uddevalla 1843, sid. 81. — Trangrums-Acten. Stockholm 1784, sid. 120, 134.
— Handlingar rörande sillfisket i bohuslänska skärgården. Stockholm 1843,
sid. 86, fr. 8. — Bohuslänsk Fiskeritidskrift, 1885, sid. 306.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
