- Project Runeberg -  Bohuslänsk fiskeritidskrift / 1887 /
392

(1884-1896) Author: Axel Wilhelm Ljungman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i högar. I senare fallet böra de allt emellanåt luftas, i
synnerhet efter fuktigt väder.

Bland andra bevaringsmedel eller sätt, att använda
katekun på, må följande här tilläggas:

Till 1 liter vatten tages Yé kilogram kateku, i hvilken
lösning garnen läggas natten öfver, sedan den svalnat. Förr
än de torkas, afspolas de väl i färskt vatten, hvilket gör
dem mjukare, än om sådan afspolning ej eger rum. Till
lösningen sättes stundom 15 gram kopparvitriol
(svafvelsy-rad kopparoxid) för hvarje liter vatten *).

Å ett och annat ställe begagnas en lösning af 2
kilogram kateku och 12 liter ekbark till 80 liter vatten*).

I Sverige begagnas, i synnerhet till bomullsgarn, ett
afkok å finskuren björkbark, fri från näfver. Är barken
frisk, kan den kokas genast, under det gammal torr bark
först utblötes i tre dagar. Till 100 liter vatten tages 15
liter bark och omkring 6 kilogram soda, hvilken blandning
kokas i 3—4 timmar. När vätskan afsvalnat, hälles den
öfver garnen, som nedlagts uti kar eller tunnor. När
garnen väl genomträngts af vätskan, torkas de. Äro garnen
i bruk, upprepas barkningen hvarje månad. Till nya garn
brukas första gången tillsätta 1 kilogram kateku till 100
liter vatten.

Bark begagnas mångenstädes i stället för kateku och i
Norge nästan uteslutande. Till “lagen“ kan begagnas alla
slags bark**), och garfnings- samt färgämnet kan utdragas

*) Wilcocks, The Sea-fisherman. London 1868.

Forstkandidat E. Tanberg har i “Norsk teknisk TidskriftK (188-4)
lemnnat några analyser, dels utförda af honom sjelf dels efter andre, med
hänsvn till mängden af garfsyra i några in- och utländska barksorter. Efter

dessa innehöll:

af inländsk bark:

ekbark .....................

granbark, gammal . ...a .
„ från unga trän

8.4 —9,o %

5.4 6,0 „

5,°—6.7 ,,

rönnbark

askbark.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:05:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bohusfisk/1887/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free