- Project Runeberg -  Bohuslänsk fiskeritidskrift / 1887 /
393

(1884-1896) Author: Axel Wilhelm Ljungman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



ur densamma såväl genom kokning som med kallt vatten.
I England begagnas mest ekbark men i Norge björkbark,
och detta dels för att man i Norge har lättare att få den
sistnämnda och dels af brist på. ändamålsenliga redskap för
ekbarkens söndermalning. I regeln beräknas lika vigt bark
mot lika vigt garn, och af vatten begagnas en tunna (116
liter) till en “vogc; (18 kilogram) bark. Kokas barken, kan
litet mindre tagas, likasom barkning med kokande lage är
varaktigare och tager mindre tid, så till vida nemligen att
man icke behöfver låta redskapen ligga uti lagen längre än
ett dygn. De böra derunder vara väl öfvertäckta. Af brist
på behöfliga kokkärl till större redskap begagnas mest
kall-barkning, hvilken antingen företages i sjelfva garfvarekaret
eller i ett särskildt kar, ofta en båt. Utdragningen af
garf-syran ur barken, så att lagen får den behöfliga styrkan,
fordrar om sommaren 4—5, om vintren intill 14 dagar.
När lagen är färdig, begynner barkningen med att
redskapet lägges uti lagen i tre dygn, då det tages upp och
torkas. I allmänhet återupprepas barkningen två gånger, alltså
i allt tre barkningar *). För hvarje gång röres om i den
gamla barken, som behålles qvar i karet, och tillsättes ny,
intill dess lagen får samma styrka som första gången.
Stundom begagnas såsom medel att fästa barkningen kaikvatten

af utländsk bark:

bästa svart ekbark ........... 16—20 % som maximum.

medelgod T .......................... 12 „

granbark af unga trän 8 ..

bästa slags björkbark ............ 6 — 7 T

vidjebark, ett- till tvåårig... 13 „

Mängden af garfsyra varierar för öfrigt ieke obetydligt efter trädets ålder,
jordmonens beskaffenhet, höjden öfver hafvet. klimatet, tiden för
insamlingen o. s. v. Bark af unga trän är i regeln rikare på garfsyra än af gamla.
Likaledes tilltager den å samma trä frän den nedre (äldre) delen uppåt.
Soliga berglandskap, som ligga i medelhöjd öfver hafvet, anses för att
lemna den bästa granbarken. Med hänsyn till tiden för insamlingen är
försommaren den bästa och vintren den sämsta årstiden.

*) När garnen ej skola genast begagnas, böra de två eller tre
gånger doppas i hafsvatten och torkas mellan hvarje gång, ty eljes blifva de
t;brändatt, i synnerhet om sommaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:05:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bohusfisk/1887/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free