Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gagn för hafsfiskebedriften endast i den mon dm förmår
utveckla ett kraftigare näringdif och skapa ett beständigt välstånd
i skärgården sjelf hvilket åter endast står att vinna genom
fiskaffärernes öfvertagande af de fiskeidkande samhällena sjelfva,
derigenom alt jernvägsnätei ut sträckes till de bäst belägna
bland dessa i de för hafsfisket mest betydande ddarne af
skär-gården*). De sorgliga följderna af förra sillfiskeperioden
hade såsom bekant sin egentliga grund deruti att
fiskaf-fårerne tillhörde de mer afsides från skärgården liggande
städerna och särskildt Göteborg, under det att
skärgårdsbefolkningen i verkligheten blott utgjorde stadsbornes
till-fällige arbetare, hvadan, då sillen upphörde att gå till, både
kapital och företagsamme män saknades i skärgården för
framdrifvandet af nya näringsformer**); och med ledning
såväl af denna erfarenhet från Bohuslän sjelft som af
förhållandena i de länder, der hafsfiskebedriften står främst,
torde vara klart, att man, för ernåendet af ett bättre resultat
än under förra sillfiskeperioden, måste söka att utvecMa skär-
*) Betänkande, sid. 25—29, 37—39. — Bohuslänsk Fiskeritidskrift,
1887, sid. 343—345 (Aftr., sid. 25—27); 1888, sid. 228—229 (Aftr., sid.
52—53); 1889, sid. 28—29. — Nationalekonomiska Föreningens
förhandlingar, 1889, den 28 Febr. — Ur blott jtskertnäringens synpunkt är alltså i
främsta rummet af nöden att erhålla jernväg till den för samma näring lämpligaste
uthamnen i Orosts Yestra härad, d. v. s. till Eli ös (B. F., 1888, sid. 217—
220 — Aftr., sid. 41—44), och i andra rummet att erhålla en grenlinie från
Torp (Horrestad) å denna hufvudlinie till Sotenäsets lämpligaste uthamnar,
d. v. 8. till Bovallastrand och Grafvarne (B. F., 1889, sid. 36, 39),
under det att grenlinien längre norrut till Grebbestad med Krossekärr
eller Strömstad liksom linien till Källsnäs böra komma i betraktande
först derefter. Den af Landstinget 1886 hos Kongl. Maj-1 begärda
grenlinien Torp—Lågum—Norra Litsleby—Krossekärr eger sålunda sin egentliga
betydelse för fiskerinäringen såsom ett slags stamlinie för den nämnda
ut-fartsbanan till Sotenäset.
**) De föregående fiskeperioderne och särskildt den senaste af dem hafva
länd t Bohuslän till snarare en den största förbannelse än till forkofran;och
är orsaken dertill att söka uti hela näringslifvets felaktiga anordning och
utveckling i skärgården under dessa perioder, då skärgårdsbefolkningen rent
af systematiskt utsögs af fremlingar och, för att den icke skulle kunna
afskudda sig det fremmande herraväldet och blifva något för sig sjelf, äfven
på allt sätt demoraliserades af dem som slagit under sig fiskaffarerna.
(Utg. anm.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
