Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den gamla sillsaltningen hade till en viss grad en
skrå-messig anda uti sig. Om den oinvigde sökte intränga i dess
hemligheter, fick han oftast blott mystiska antydning&r om,
att det var något obegripligt svårt och att den eller den
hade nu hållit på i så och så många år dermed, men kunde
visst icke ännu salta en tunna sill fullkomligt väl. Nå, deri
kanske låg mera sanning, än hvad sagesmannen sjelf menade.
Var meddelaren riktigt liberal, kunde man få, en half
antydning om vissa finter och fabnkationshemligheter, som
gjorde att just vederbörandes vara blef så mycket bättre
än alla andras.
De gamla salterierna, hvilka man rent ai tycktes
bemöda sig om att klämma ihop i de obeqvämaste vrår eller
på de knappaste bergspallar, tydligen efter mönster af de
gamla packbodarne i Bergen eller andra norska städer, voro
kuriöst bygda och inredda, och ett mystiskt halfdunkel rådde
i de låga lokalerna äfven under den klaraste dag. De i
öfvervåningarne i flera lag uppstufvade tunnorna med sill
läto stundom sin salta lake i bittra tårar falla på den i
undervåningen arbetande personalen. Trånga »smuttar» och
lifsfarliga brobeläggningar hörde äfven till systemet.
Renligheten var på det hela taget en okänd lyx, och
ända in i senaste tid har man kunnat få se salterier, som
måtte haft en viss slägtskap med de sorgligt ryktbara
korf-fabrikerna, att döma af beskrifningen å dessa. För
gälnin-gen begagnades fingrar eller fällknifvar, och det var just ej
så noga huru många verkligt gälade sillar, som kommo i
tunnan. Sorteringen skedde temligen »ad libitum», efter
hvars och ens tycke och smak, — framför allt gällde det
dock att få några hyggliga sillar, som kunde representera,
öfverst i tunnan — en konst som nog ännu fortlefver på
mer än ett ställe.
Det var gifvetvis nödigt att söka med ett öfvermått af
starkt salt, om möjligt, återhålla den förstöring af varan,
hvartill redan vid första behandlingen en början blifvit gjord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
