- Project Runeberg -  Bohuslänsk fiskeritidskrift / 1892 /
204

(1884-1896) Author: Axel Wilhelm Ljungman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Man har ju på senare tid, både hos oss och
annorstädes, börjat lagligen strängt beifra sådant förfarande på
andra områden, och då kan det väl med så mycket större
skäl böra anses orätt, att låta vår saltade sill gå under en
falsk skylt.

Eller tro kanske vederbörande att dessa ord, hvilka för
en del af desamme äro till sin mening obegripliga (löjliga
exempel derå saknas ej), innehålla nägon mäktig trollformel,
hvilken kan tjena som pass för en dålig vara och förskaffa
den högre pris. Åh nej! De som köpa direkte af
sill-saltarne förstå nog bättre, än att »köpa varan efter
etiketten».

Nu kan det visserligen hända, att dessa uppköpare rent
af fordra, att få varan märkt på så sätt, men detta skulle
nog icke så ofta ske eller så bestämdt vidhållas, om
sillsaltaren hade sitt bestämda system att märka sillen,
detta vore för alla svenska sillsaltare lika och
strängt iakttoges. Det är för svenska sillsaltningens
framtid af vigt, att svensk vara blifver känd under sitt
eget märke och icke som nu under än det ena än det
andra lånta märket. Följden kan blifva (såsom vi på
smörmarknaden fått bevittna) att det dåliga, som kommer
härifrån, får behålla sin nationalitet, under det al(J det
bättre får passera som andra länders produkt och
sålunda åsigten om vår varas underlägsenhet bibehålles och
befästes. t’ör mellanhänderna kan detta vara en fördel, ty
derigenom komma vi uti ett ständigt beroende af dem
och förmå ej föra vår misskrediterade vara direkt i handeln.

Hvarföre då ej heldre använda de märken, som
af »Föreningen till bohuslänska fiskeriernas
främjande» antogos år 1887 och hvilka äro för oss i alla
afseenden lämpliga?

De borde emellertid kompletteras med en bestämmelse
om den största och minsta längd, inom hvilken sill finge
sorteras till hvarje märke.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:06:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bohusfisk/1892/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free