Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelse öfver Orosts och Tjöms Fiskeriförenings verksamhet under åren 1894 och 1895
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länet blott skulle medföra dylika hinder för
åstadkommandet af det i verkligheten eftersträfvansvärda.
Resultaten af den med anförda syfte verkställda
utredningen har emellertid endast bekräftat den redan förut
allmänna uppfattningen om önskligheten för Bohuslän att
erhålla en längs genom länet gående s. k. längdbana
såsom en direkt fortsättning af hallänska kustbanan samt
tvänne utfartsbanor från denna längdbana, den ena med
ändpunkt vid Morlanda-Ellös å Orost och den andra
vid Grebbestad-Krossekärr i Tanums härad (Bil., sid.
72), på samma gång, som det än ytterligare lagt i dagen
både den otillfredsställande beskaffenheten med hänsyn
till Bohusläns behof af förbättrad samfärdsel och de ringa
ekonomiska utsikterna för de ifrågasatta s. k. tvärbanorna
från Dalslands-banan eller Bergslagernas järnvägar till
Strömstad, Lysekil eller annan bohuslänsk hamn, hvarför
landstinget också upprepade gånger utan votering afslagit
väckta förslag om understöd i vare sig den ena eller
andra formen åt dessa banor (Bil., sid. 19, 34—35, 37, 40
—42, 44—69, 75, 84).
Då de nämnda för önskvärda nog allmänt ansedda
bohuslänska järnvägslinierna emellertid tillsammans ega
en längd af öfver tjugu mil och deras åstadkommande
sålunda är förenadt med en i förhållande till särskildt
Bohusläns ekonomiska krafter allt för stor kostnad och för
öfrigt väl icke heller kan vinnas på en gång, utan måste
successive eftersträfvas och ernås; så blef tydligen äfven
nödigt, att utreda hvilka delar af nämnda linier, som mest
vore af behofvet påkallade och erbjöde största utsikterna
i ena som andra fallet. Härvid var alltså att taga i
öfver-vägande icke blott de skilda länshufvuddelarnes olika
behof af järnvägsförbindelser på grund af dels redan erhållna
sådana, dels närheten till befintliga järnvägsstationer utom
länet eller till Göteborg såsom den viktigaste
afsättnings-orten och dels tillgången å tillräckliga
ångbåtskommuni-kationer, utan äfven de skilda hufvudnäringarnas olika
behof och anspråk; och visade sig vid närmare granskning
af förhållandena ur de anförda synpunkterna, att
Göteborgs fögderi med dess fyra härad redan egde alla billiga
anspråk på det för afsättningen af dess produkter nödiga
uppfyllda, under det att deremot den öfriga delen af länet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
