Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Schematisk öfversigt öfver fiskeripolitikens hufvudsakligaste innehåll
- I. Fiskerinäringens betydelse, begrepp, olika slag m. m. samt fiskerikunskapens indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I. Fiskerinäringens betydelse, begrepp, olika slag m. m. samt
fiskerikunskapens indelning. — II. Fiskeriförvaltningspolitik.
I. Fiskerinäringens betydelse, begrepp, olika slag
m. m. samt fiskerikunskapens indelning.
1. Fisket liksom jakten utgör ett af mänsklighetens
tidigaste näringsfång och bedrifves äfven i vår tid af flera
vilda folkslag såsom hufvudsakligaste eller nära nog enda
näringskällan för deras lifsuppehälle (jfr Handb. I, sid.
38—40). I den mon kulturen utvecklats, har fisket
visserligen å ena sidan förlorat det mesta af sin ursprungliga
betydelse för folkhushållningen, men å andra sidan äfven
hos de bildade folken bibehållit en ej ringa vikt för
nä-ringslifvet, under det att jakten för samma folk eger sin
största betydelse såsom sport för den förmögnare
befolkningen. Den betydenhet, fisket sålunda eger äfven i de
odlade länderna, har särskildt med hänsyn till hafsfisket,
ökats i jämnbredd med samfärdselns utveckling och de
förbättrade metoderna att förvara fisken i oskadt skick
eller bereda honom till mer eller mindre hållbara
handelsvaror, så att fiskeriyrket i länder med läge vid hafvet
ofta utgör en ingalunda obetydlig del af den samfällda
yrkesverksamheten. Det mänskliga framåtskridandet har
emellertid icke verkat lika förmonligt med hänsyn till söt-
[1] Den här meddelade framställningen gör intet anspråk på
fullständighet utan endast på att i största korthet lemna åtskilliga efter
innehållets beskaffenhet ordnade antydningar i ämnet, som hvarken
här blifver eller någonsin tillförene blifvit föremål för en uttömmande
behandling från nationalekonomisk synpunkt, Jämför vidare:
Schroeder, E. A. Fischerei-Wirtschaftslehre der natürlichen Binnengewässer.
Dresden 1889. Buchenberger, A., Fischerei (i Handbuch der
politischen Oekonomie, herausgegeben von G. Schönberg, III, Tübingen
1891, sid. 321–362). Schwappach, A. Fischereipolitik (i Hand- und
Lehrbuch der Staatswissenschaften von K. Frankenstein, I Abt. 10
Bd., Leipzig 1894, sid. 326–364, 392–396). Ljungman, A. V., Om
offentliga åtgärder med hänsyn till det rika bohuslänska sillfisket.
Göteborg 1882. Anteckningar rörande sillsaltning, sillvrakning och
sillhandel. Uddevalla 1882. Om de stora hafsfiskena, betraktade från
nationalekonomisk synpunkt. Göteborg 1890. (Nationalekonomiska
Föreningens förhandlingar 1883, sid. 27–47, 1889, sid. 24–44.
Bohuslänsk Fiskeritidskrift 1889, sid. 100–151).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:07:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bohusfisk/1894/0066.html
