Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schematisk öfversigt öfver fiskeripolitikens hufvudsakligaste innehåll - I. Fiskerinäringens betydelse, begrepp, olika slag m. m. samt fiskerikunskapens indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bedriftens verkliga tillstånd som alla de faktiska offentliga
åtgörandene till fiskerinäringens främjande. Fiskeriväsendet
afser sålunda icke blott tillegnandet af fiskevattnens för
den mänskliga förbrukningen nyttiga djur samt dessas
af-sättning och förbrukning, utan äfven hushållningen med
fiskevattnen, i syfte att göra dem möjligast gifvande, samt
4e fiskandes välstånd, och det inbegriper fördenskull alla
de tekniska, ekonomiska och rättsliga förhållanden, som
framträda vid fiskebedriftens utöfning och fiskets vårdande,
samt omsorgen om fiskarenas ekonomiska och sociala
välbefinnande.
3. Fisket indelas efter fiskevattnets beskaffenhet i
saltvattens- eller hafsjiske och sötvattensfiske eller fisket i
insjöar och rinnande vatten. Med hänsyn till hafsfisket
skiljer man dels mellan territorialfiske eller det till
statens område hörande fisket och extraterritorialfiske eller
det utanför nämnda område idkade fisket *), dels mellan
kustfiske eller sådant vid kusten (inom- eller utomskärs
•eller vid eller utanför öppna hafsstranden) idkadt fiske,
vid hvilket fångsten dagligen ilandföres färsk af den
fiskande, och storsjöjiske eller sådant i öppna sjön
(utomskärs eller utanför öppna hafskusten) bedrifvet fiske, vid
hvilket fångsten förvaras eller saltas ombord och först
efter någon tids förlopp ilandföres af de fiskande eller ock
d sjön afhemtas från fiskefartygen utaf särskilda
fiskfors-lingsfartyg. Såsom allmänt kända exempel på dessa
senare båda hufvudslag af hafsfisken kunna nämnas bland
kustfiskena de bohuslänska, norska och skotska sillfiskena
samt det stora torskfisket vid Lofoten, och bland
storsjö-fiskena engelska sillfisket från Yarmouth och det
holländska s. k. »stora» sillfisket samt fransmännens, holländarnes,
tyskarnes och svenskarnes bankfisken i Nordsjön. Till
dessa sistnämnda hör äfven det under vår tid så hastigt
till en den största betydenhet i samband med järnvägs-
*) I Tyskland förblandas vanligen de hvarandra till sin
innebörd så olika begreppen territorialfiske och kustfiske.
Territorialom-rådet anses enligt nyaste folkrättsliga bestämmelser hålla i bredd
utanför yttersta skär eller strand 3 sjömil eller vanliga geografiska
mil, motsvarande tillsammans 5,57 kilometer; men vid svenska och
norska kusterna räknas enligt senaste derom utfärdade författningar
nämnda område sträcka sig 4 sjömil eller en tysk geografisk mil
.{motsvarande 7,4-2 kilometer) ut ifrån yttersta skär eller strand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
