Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schematisk öfversigt öfver fiskeripolitikens hufvudsakligaste innehåll - II. Fiskeriförvaltningspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fiske är fördenskull numer så allmänt förbjudet hos
bildade folk, att fisket med metspö (»å ligne flottante») i de
»offentliga» floderna i Frankrike samt fisket i de stora
sjöarne i Sverige och Finland utgöra nära nog enda
undantagen. I Preussen m. fl. tyska stater har det förut »fria
eller vilda» fisket öfverlåtits till kommunerna med
skyldighet för dem att icke »frigifva» detsamma till allmänt
begagnande, utan att i stället bruka detsamma genom
särskildt anställde fiskare eller genom utarrendering. Fisket
i de offentliga vattnen plägar eljest tillhöra staten och
fisket i de enskilda vattnen kommuner eller enskilde,
ehuru med många undantag. Hos oss liksom i de flesta
länder tillhör sötvattensfisket strandegarne (»adjacenterne»),
men då stränderna delats mellan allt för många eller
jämte strandegarne äfven andra äro fiskeberättigade
(»Kop-pelfischereirechte»), uppstår deraf olägenheter för fiskets
vård, som man sökt afhjälpa derigenom att lämpliga
områdens rationella bruk utöfvas genom s. k.
fiskeföreningar (»Fischereigenossenschaften»), som kunna
åvägabringas äfven på grund af det offentligas beslut (i
Preussen), eller genom bildande af s. k. fiskerevir
(»Fischerei-reviere») efter statens förordnande (i Österrike), eller
genom fiskets öfverlåtande till kommunerne (i Baden).
Mycket gammal är lagstiftningen till undanrödjande
af konstgjorda hinder för laxens m. fl. fiskars uppstigande
till lekplatserna i de rinnande vattnen, i afsikt att de
nedanför boende ej må beröfva de ofvanför boende deras
tillbörliga andel i fisket; och har ur dylik lagstiftning i
Sverige och Finland utbildat sig allmänna lagens
stadgan-den om kungsådra (byggn.-balken kap. 17 § 4, kap. 20
§ 3). Det behöfver knappast sägas, att ett sådant
skyddande af de högre upp vid ett rinnande vatten boendes
rätt utgör en oundgänglig förutsättning för laxfiskets och
liknande fiskens fortfarande bestånd.
För fiskets vård i vatten, som tillhöra mer än ett
land, har man sökt verka äfven genom afslutande af
Jiskerifördrag (konventioner), hvilka i flera fall, hvad
åtminstone sötvattnen vidkommer, medfört gagnande verkan.
Det mest bekanta af dylika fördrag torde vara det mellan
Schweiz, Tyskland och Nederländerna år 1885 afslutade
rörande fisket i Rhenfloden. Äfven för hafsfisket äro
fördrag med sådant syfte ifrågasatta, men ännu torde ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
