Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schematisk öfversigt öfver fiskeripolitikens hufvudsakligaste innehåll - II. Fiskeriförvaltningspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Chydenius (Handb. I, sid. 143—145) tog en så
verksam och i mycket rent af ledande del, utgöra för sin tid
väl det bästa, den bildade verlden då hade att i den vägen
uppvisa; men under innevarande århundrade har det långt
öfverträffats af det mellersta Europa och Norra Amerika,
så att det nu i afseende på lagstiftningen för fisket intager
en jämförelsevis låg ståndpunkt.
Stor vikt för fiskets vård i sötvattnen och hafsfisket
inomskärs eger den s. k. fiskerätten eller lagstadgandena
om rätten till fiskets utöfning. I öppna hafvet anses fisket
gemenligen »fritt* för en hvar som vill begagna det, ehuru
inom ett lands territorialgräns naturligen endast för
landets egna invånare; men vid själfva hafsstranden och
inomskärs eller i flodmynningar eller vikar är förhållandet
mycket olika i skilda länder, så att fisket der tillhör än
kronan, än kommuner eller enskilde, i hvilket förra fall
det kan vara upplåtet till »fritt» begagnande af en hvar
eller ock åt särskilde brukare.
Till och med i öppna hafvet har det visat sig, att
fisket kan aftaga genom öfverfiskning eller bruk af
skadliga redskap, men slikt har man naturligen ej sökt afhjälpa
genom begränsning af själfva rätten till fiske i det
extra-territoriella hafvet. Inomskärs och vid hafsstranden åter
har det visat sig, att en begränsning af rätten till
fiskfångstens utöfning varit förmonlig för fiskets
vidmakthållande, och det dess mer fiskevattnen i fråga utgöra naturligt
af skilda områden för sig. Det s. k. »vilda och fria» fisket
har nemligen der mestadels befunnits vara allt annat än
öfverensstämmande med god fiskevård, då det vanligen
framkallat ödeläggande fiske af ofta nog kringstrykande
fiskare, som med kraftigt verkande redskap jämförelsevis
hastigt kunna upphemta fisktillgången, hvilken olägenhet
af det »vilda» fisket man endast förmått något minska
genom en sådant fiske inskränkande lagstiftning och en
kostsam fiskeripolis för denna lagstiftnings tillämpning.
Det »fria eller vilda» fisket är sålunda inomskärs, då man
ser bort från de ymniga fiskena af sill, skarpsill, sej m. fl.
från öppna hafvet ingående fiskar, icke förenligt med en
god fiskevård, utan gäller der för saltsjön ungefär samma
förhållande som för sötvattnen. I dessa åter har det
allestädes visat sig, att det »fria eller vilda» fisket är för
fiskets vidmakthållande eller förkofran skadligt, och sådant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
