Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schematisk öfversigt öfver fiskeripolitikens hufvudsakligaste innehåll - II. Fiskeriförvaltningspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mindre kapitalets tjänst varande fisket. Från bohuslänska
Tcusten t. ex. bedrifves storsjöfisket på det sätt, att
fiskarena själfve ega sina fartyg, och när någon af dem blifver
•orkeslös, ställer han annan man för sig, som mot halfva
inkomsten i hans ställe besörjer fisket. Sammalunda sker
ock i händelse af dödsfall, då den efterlemnade familjen
uti inkomsten af den aflidnes lott i fiskefartyget har en
god hjälp, på samma gång den sträfsamme halflottsmannen
får tillfälle att så småningom förtjäna så mycket, att han
kan köpa egen lott.
En märklig upplysning, som visar, hur föga
eftersträf-vansvärdt särskildt det berömda holländska s. k. »stora»
^sillfisket var i dess högsta blomstrings dagar, lemnades af
Hollands sändebud vid de underhandlingar, som något efter
medlet af sextonde århundradet bedrefvos mellan Skottland
och Holland, och hvari desse framhöllo, att skottarne ej
skulle kunna bedrifva detta fiske, enär det var en så ge~
nomusel näring, att de aldrig skulle kunna med framgång
•egna sig åt densamma. Denna utsago har också slagit in,
så att ännu har detta fiskesätt, trots de genom premier så
rikligt understödda försöken, ej blifvit infördt i Skottland.
Senare i tiden än nämnda underhandlingar eller år 1824
kunde ock d:r I. Mac Culloch i en förträfflig afhandling
om skotska sillfisket uttala den önskan, att den dag aldrig
måtte komma, då man i Skottland behöfde tillgripa det
holländska fiskesättet, d. v. s. storsjöfisket efter sill. Man
insåg då redan, att det var ett i både ekonomiskt och
socialt hänseende ofördelaktigare fiske än det inhemska
fcustsillfisket, som utbildat sig på nationell grund. Det s. k.
storfisket är derför icke ens i fråga om sillfiske att ur
fiskare vårdens synpunkt eftersträfva, der andra former för
hafsfiskets utöfning kunna med fördel anlitas.
Deremot erbjuder särskildt hafsfiskenäringen
efter-följansvärda föredömen i afseende på kooperativ
verksamhet, hvilka förtjäna att iakttagas och efterliknas. I
bohuslänska skärgården är det nemligen (särskildt i Orosts och
Tjörns fögderi) brukligt, att såväl storsjöfisket som ofta
nog äfven fiskhandeln utöfvas af kooperativa föreningar,
hvilka visserligen icke skapa några stora förmögenheter
såsom »storfisket» och fiskhandeln i de betydande enskilda
privatkapitalens tjänst, men väl ett jämnt välstånd och
soci-•ala fördelar, som ingalunda äro att förakta. 1 samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
