Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schematisk öfversigt öfver fiskeripolitikens hufvudsakligaste innehåll - II. Fiskeriförvaltningspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då tillhörde icke de fiskeriidkande samhällena själfva utan
de afsides från skärgärden liggande städerna och
särskildt Göteborg, så att skärgårdsbefolkningen i
verkligheten blott utgjorde stadsbornas tillfälliga arbetare, hvadan
de ofantliga summor, sillfiskebedriften då inbragte,
stannade i dessa städer och efter periodens slut funno
användning i deras öfriga affärer, under det att skärgården var
i saknad af både kapital och till nya fiskeriföretags
igångsättande passande män, hvilka kunde förmå att under så
brydsamma förhållanden som sig borde uppbära
skärgårdens näringslif. Detta för samma skärgård förr så
betänkliga förhållande kvarstår ännu i alltför väsentlig mon
och hotar äfven med nytt förderf vid innevarande
fiskeperiods slut, om ändring ej i tid åstadkommes.
Deremot har det visat sig, att genom premier och
andra konstlade medel högt uppdrifven fiskfångst och
fisk-afsättning kan genom deraf följande öfverproduktion och
abnorma ekonomiska förhållanden blifva betänklig för
fiskarebefolkningen och sätta hennes ekonomiska välfärd på
spel; och framgår äfven häraf hur viktigt det är, att den
offentliga vården om hafsfiskenäringen är harmonisk och
riktad på att genom ofvannämnda naturliga medel skapa
de ekonomiska förutsättningarna för möjligast bästa
näringsutveckling, samt att man dervid icke, såsom så ofta skett,
ser bort ifrån fiskarebefolkningens varaktiga välstånd,
hvilket städse bör utgöra hufvudföremålet för samma vård.
Ej heller får man vid frågan om uppammandet af nya
former för hafsfiskets utöfning se bort från den förlust af
människolif och materiel, som är förenad med samma
utöfning, ty i afseende härpå ställa sig de olika fiskesätten
ofta mycket olika.
En egendomlighet, som med hänsyn till särskildt det
ymniga bohuslänska sillfisket spelar en betydande roll för
den offentliga fiskarevården, är detta fiskes ofvan
omför-mälda semisekulära periodicitet, hvilken såsom bekant
beror derpå, att hafssillen under de flera årtionden långa
mellanperioderna underlåter att å viss tid årligen gå in
uti Skagerack, Bohusbukten och norra Kattegat, men i stället
stannar kvar i Nordsjön. Att denna periodicitet måste
medföra ofantliga rubbningar i fiskarebefolkningens
ekonomiska förhållanden, är nemligen själfklart, hvarföre det är
en tydlig fördel, att fisket kräfver så små kapital som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
