Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bohusläns hafsfiske och dess främjande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vägsförbindelser liksom så mycket annat äro till gagn
egentligen blott för den, som får dem, och att om af tvä
samhällen, som konkurrera med hvarandra, det ena får
järnväg, men det andra icke, så kommer visserligen det
förra i ett bättre, men ock det senare i ett sämre läge
än tillförene, samt att, om det än är mycket förmonligt
för vampyren att få sin sugningskraft ökad, så är detta
deremot icke förmonligt för dem, som äro utsatta för
sugningen.
Att fiskaresamhällena ej varda hjälpta
deri-genom att andra få den samfärdsel, dessa
samhällen själfva för sin ekonomiska förkofran behöfva,
bör vara klart, hvarförutom ju fiskarebefolkningen allra
minst torde främjas derigenom att hennes värste
medtäf-lare om den på fisket grundade affären medelst kraftiga
samfärdsanstalter bringas i tillfälle att i konkurrensen helt
och hållet förkrossa just fiskarenas egna samhällen *).
Efter denna förberedande redogörelse för de allmänna
grunderna för den bohuslänska hafsfiskenäringens
främjande genom förbättrad samfärdsel inom skärgården samt
mellan denna och det inre landet, skall nu i största
korthet redogöras för de viktigaste af de
samfärdselsförbättrin-gar, som ifrågasatts för nämnda ändamål, och dervid göras
början med järnvägarne, hvilkas gagn för fiskerinäringen,
om de utsträckas till hufvudorterna för hafsfiskets
utöfning, är så stort, att hvarje försök att utan sådana
järnvägsförbindelser bringa skärgården till en tidsenlig
ståndpunkt i afseende på näringsutvecklingen skall vid
utförandet befinnas vara i väsentlig mon fåfängt, enär
erfarenheten visat, att hafsfiskebedriften i vår tid fordrar att
fiskaresamhällena skola ega järnvägsförbindelser för att kunna
i fullaste mått trifvas och till största kraft utvecklas **).
*) Om offentliga åtgärder med hänsyn till det rika bohuslänska
sillfisket, sid. 16—20. — Bohus läns hafsfiske och dess framtid, sid.
29, 43—45, 46. — Bohuslänsk Fiskeritidskrift, 1884, sid. 32—37.119,
335-137, 138-139; 1*85, sid. 158-168; 1886, sid. 120-121,
156-157, 223 - 230; 1887, sid. 271, 343- 345, 346, 393; 1888, sid. 228, 252
-254, 258, 263, 271; 1889, sid. 26-31, 55-59, 112, 116 140-142,
143-144, 149-151, 173-174; 1890, sid. 48; 1891, sid. 201-207,249
-250, 255, 291; 1892, sid. 38; 1894-1895, sid. 77, 79, 84, 99.
-Fiskeripolitikens hufvudsakligaste innehåll, sid. 17, 19, 24, 39.
**) Jämför: Holdsworth, E W. H., British industries.
Seafishe-ries. London 1877, sid. 4—5. — Gode, G. Brown, The fishery in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
