Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stångenäs härad - Bro socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Rosenkrantz, att han i en viss varupacke ombord på det ena fartyget
förvarade en del handlingar, som han nödvändigt behövde. De uppgivna
papperen hittades mycket riktigt på angivet ställe men överlämnades ej till
ägaren utan öppnades i Rosenkrantz’ närvaro.
I konvolutet förefanns ett förläningsbrev ställt på James Hepburn att
vara ärftlig hertig av Orkneyöarna, men även en del andra statshandlingar,
såväl tryckta som otryckta, vari det skotska rådet anklagar Bothwell för
mordet på sin rätte herre och konung (Darnley), samt att han förklarats
fredlös och att en stor summa satts på hans huvud.
Nu var sålunda främlingens identitet tillfullo klarlagd, men den blev
det ännu ytterligare och på ett dramatiskt sätt. Genom en tillfällighet
kommer »Skottefrun» till staden och sammanträffar hos Rosenkrantz med
sin bedräglige forne fästman och friare.
Med harm och förakt tilltalar hon honom.
— Vore det plägsed i hans land att taga kvinna från föräldragård och
fädernesland och föra till främmande land? Vore det plägsed, att med hand
och mun lova ej blott kvinnan själv utan även hennes föräldrar att hålla
henne som äkta hustru och viv och sedan svekligen övergiva och bedraga
henne? Vad vore benämningen på en man i kristet land, som samtidigt
hade trenne hustrur vid liv, av vilka han fegt övergivit den första, köpt
sig fri från den andra (Jane Gordon) och nu även lämnat den tredje,
Skottlands regerande drottning?
Bothwell sökte förgäves blidka henne och erbjöd sig förära henne ett av
sina skepp och 100 daler årligen. Men med harmens rodnad på sina
kinder förklarade »Skottefrun», att slik karl vore intet bevänt med, och ville
hon varken nu eller framdeles ha något med honom att skaffa.
Förhållandena hade emellertid nu blivit mera invecklade. Å ena sidan
måste Bothwell erkännas såsom Maria Stuarts gemål och hertig av
Orkneyöarna. I den sistnämnda egenskapen var han Rosenkrantz’ länsherre och
furste. Den förmögna Losneätten ägde nämligen stora gods och domäner
på dessa öar, vilka gods genom arv kommit Rosenkrantz till del. Men å
andra sidan var Bothwell en man, som av landets maktinnehavare förklarats
som mördare och fredlös och på vars huvud de satt ett högt pris.
Rosenkrantz ansåg sig böra lägga avgörandet i den danska regeringens
händer. Bothwell gjorde allehanda undanflykter mot att sjöledes färdas till
Köpenhamn men måste slutligen foga sig i det oundvikliga, enär det
pågående kriget omöjliggjorde transport till lands.
Före Bothwells inskeppande gav emellertid Rosenkrantz en lysande
fest för sin länsherre, sedan måhända den trasige båtsmannen blivit för till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>