Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjörns härad - Stenkyrka socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
hållandet var under sagotiden sakna vi källor att bedöma. Det kan
knappast råda något tvivel, att under denna tid utvecklingen var densamma,
som senare alltmera blev fallet, d. v. s. en övergång från självägande
bönder till »leiländare». 1)
Möjligen har vid sagotidens början största delen av bönderna varit
självägare. Redan i förhistorisk tid har nog jorden brukats för annans räkning,
i den mån konungarna och hövdingarna ägde mera jord än de själva kunde
sköta. Men utvecklingen gick raskare i denna riktning, sedan landet samlats
under en konung. Kungen eller kronan kom på mångahanda sätt i
besittning av jordagods, som i en eller annan form blev bortförlänad till rikets
stormän, vilka efter hand samlade sig stora gods i skilda delar av landet.
Redan tidigt insåg man faran för kronans intäkter genom en dylik
anhopning hos mäktiga och befryndade ätter, och jag har under Kville socken
visat, huru konungamakten lät verkställa en inventering av
kronodomänerna över hela riket för att rätt kunna uppfatta ställningen.
Efter kristendomens införande uppträdde kyrkan som medtävlare i
striden om jorden. Kungar och hövdingar skyndade att ihågkomma denne
mäktige medlare och försonare av alla övergrepp med storartade donationer.
Även gemene man lämnade offervilligt en gårdslott för att försäkra sig en säker
ägodel i de saligas boningar eller en gravplats under sockenkyrkans stenhällar.
Den grafiska framställningen börjar med jordfördelningen år 1400 eller
rättare år 1388, från vilket år man med säkerhet känner storleken av präste-,
kyrko-, kloster- och biskopsgodsen m. fl. den andliga makten tillhörande.
ägodelar. Totala gårdssumman har antagits vara densamma som år 13528,
vilket utan nämnvärt fel kan göras. En undersökning har visat, att
gårdsantalet under de 400 år, som förflutit sedan sistnämnda år, knappast märkbart
ökats. I en så gammal kulturbygd som Tjörn har med all säkerhet den
odlingsvärda jorden redan vid 1400-talets början lagts under plogen. De
skogklädda 2) delarna av ön voro nog redan vid denna tid belägna på de s. k. ham-
1) Den gamla norska benämningen på dem, vilka arrenderade annans jord.
2) Bohuslänska skärgårdens båda största öar, Orust och Tjörn, skriver Wibeck, voro redan
i slutet av 1600-talet till större delen skoglösa. I all synnerhet var detta fallet med Tjörn, varest
dock efter traditionen såväl som enligt åtskilliga gamla dokuments utsago, en hel del skog måste
funnits kvar under 1400-, 1500-, ja kanske ännu under förra delen av 1600-talet. Klövedals
socken var emellertid då alldeles utan skog; man fick där elda med ljung och hämta det
nödvändiga virket från Inlands Fräkne, på 3 à 4 mils avstånd. Ej fullt så skoglösa voro öns båda
andra socknar, Stenkyrka och Valla. En smula lövskog tycks sålunda ha funnits i terrängen
mellan Budalen och Kurlanda och ännu mera vid öns östra sida, kring Olsnäs, Bäck och Röd
samt mellan Gläshed och Habborsby, å ömse sidor om sockengränsen. Större delen av
Hakenäset, framför allt dess sydligaste del var trädbevuxen och slutligen var detta fallet med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
