Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Carlson Bonde † av Fr. Vult von Steijern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 FR. VULT VON STEIJERN
vabla, något som emellertid i ännu högre grad gäller om hans lilla
skämtsamma saga »Faunillane», denna t. o. m. i två tryck (Paris 1743 och 1767)
och hvartill dessutom äfven manuskriptet finnes å Ericsberg.1 Såsom något
för öfrigt så godt som själfklart må i förbigående tilläggas, att i den
naturvetenskapliga afdelningen återfinnes, utom t. ex. en mängd värdefulla
Linneana, sådana kapitalstycken som Gyllenhaals »Insecta Suecana», Wrights
»Fiskar» och Palmstruchs »Svenska Botanik», den senare i ett af de ytterst
få kompletta ex. som existera. Om jag såsom ett par af de allra största
sällsyntheterna inom äldre svensk skönlitteratur slutligen framhåller tvenne af
v. Brinkmans diktsamlingar, »Elegien» (Paris 1799) och »Tankebilder»
(Upsala 1831),2 så sker detta närmast, emedan man, äfven om upplagorna
aldrig voro stora, egentligen har ytterst svårt att förstå, huru de — fastän
ej så helt introuvabla som hans »Gedichte von Selmar», Leipzig 1789 — kunnat
på jämförelsevis kort tid fullkomligt försvinna ur den antikvariska
bokmarknaden. Och det skulle knappt förvåna, om man, såsom i liknande fall
någon gång händt, en vacker dag i något gömsle plötsligen återfunne
bortglömda restupplagor däraf.
Emellertid, att på detta sätt anföra några tiotal, där ej hundratal eller
kanske ens tusental skulle göra till fyllest, säger i själfva verket ej mycket
till karaktäristiken af ett bibliotek som detta och kan i alla händelser få
någon betydelse, endast om man ej förlorar ur sikte, att de blott skola
betraktas som, så att säga, höjdpunkter, kring hvilka de stora
ämnesafdelningarna gruppera sig med en fullständighet och slutenhet, som ensamt åt en
dylik samling förmår förläna verkligt bokvetenskapligt värde.
Men kan detta värde med afseende å biblioteket sättas än så högt,
blir det samma ännu mer förhållandet med Ericsbergs arkiv. Bland svenska
privatbibliotek finnes ju åtminstone ytterligare ett, det å Koberg, som kan
göra anspråk på att nämnas samtidigt med Ericsbergs; arkivet däremot står,
sedan det å Skokloster öfverförts till Riksarkivet, absolut utan annan
medtäflare än detta senare. Grundstocken utgöres, såsom naturligt är, af en
omfattande samling familjepapper, med hvilken — för att blott nämna några
1 »Faunillane» är ett familjeskämt i fesagans stil, full af anspelningar på små
tilldragelser inom familjekretsen, och skrefs vid Ulrika Sparres, sedermera grefvinnan Adlerfelts
födelse på Fånö, af hvilket namnet är bildadt. Den trycktes 1741 i Paris, ursprungligen i
en kvartupplaga på endast tre ex., hvilka försågos med kopparstick, hvartill Boucher gjorde
teckningar, och af hvilka de två torde ha kommit till Sverige (se Klemming, Ur en antecknares
samlingar). Emellertid kunde boktryckaren ej hålla sig, utan tjuftryckte 1743 en
duodes-upplaga, som Tessin visserligen lät indraga, men hvaraf dock några ex. äro kända, enligt
samma källa inalles sex, hvaraf fyra i Sverige. Äfven en senare upplaga, med undantag
för vignetten å titelbladet lika med duodesen, utkom 1767, hvilken emellertid synes ha blifvit
lika sällsynt, och slutligen bör för fullständighetens skull tilläggas, att boktryckaren med
Tessins tillåtelse äfven begagnat kopparsticken i en fransk saga, »Acajou et Zirphile», tryckt
1744 i både kvart och duodes.
2 »Aftryck för vänner» och dessutom tryckta i fjortonde årgången af Upsalatidskriften
»Svea». Äfven »Elegien» är »Abdruck fur Freunde», men något annat tryck af dessa är,
så vidt jag vet, ej kändt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
