Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 RAGNAR DAHLBERG
seine Stellung zum heiligen Stuhl. Enligt honom trycktes boken i Stockholm
i slutet af år 15791, och alla forskare, som senare omtalat katekesen, hafva
varit af samma åsikt2.
På hvilket aktstycke Theiner grundar sitt påstående att boken utkom
i Stockholm, framgår ej af de urkunder han af try eker i andra delen af sitt
ofvannämnda verk, men hans uppgift måste, så vidt jag kan finna, vara
riktig. Bokens typografiska utstyrsel vittnar om att den utgått från det
kungliga tryckeriet, som vid denna tid förestods af Anders Torstensson.
Titelbladet lämnar en profkarta på de frakturtyper, som förekomma i boken,
och dessa äro samtliga använda af det kungl, tryckeriet i samtida eller
nästan samtida skrifter. Titelns första rad är satt med tryckeriets stora
rubriktyper, den andra med Liturgins af 1576 texttyper, den tredje med
typer, som förekomma t. ex. i 1567 års katekes. I den fjärde och de följande
raderna ha användts tryckeriets vanliga texttyper, med hvilka flera samtida
skrifter äro satta, t. ex. 1578 års Passio, Evangeliiboken af 1579 och
Benedictus Olai Läkere-Bok af 1578. Den fina kursiv, med hvilken de i
marginalerna talrikt förekommande hänvisningarna till Bibeln och kyrkofäderna
äro tryckta, är densamma som användts i förklaringarna i Liturgin 1576.
De ytterst sparsamt förekommande rössjorna höra likaså alla till tryckeriets
förråd. Slutligen bevisar slingornamentet på det sista bevarade bladet
alldeles afgjordt, att katekesen är ett alster af det kungliga tryckeriet. Slingan
är på tvenne ställen afbruten, alldeles lika som i 1567 års psalmbok, där
äfven samma slutstycke användes på sidan CVII a. Detta bevisar, att samma
kliché användts i bägge fallen.
Som nämndt antages numera allmänt, att katekesen utkom i slutet af
år 15793, men om än mycket talar för att denna åsikt är riktig, finnes det
å andra sidan en omständighet, som ganska afgjordt tyder på att den tidigast
1 I, s. 598—599.
2 Ahlqvist, a. u., s. 265. — Schück, a. a., s. 263. — Brandrud, a, a., s. 166. —
Bolin, a. u., s. 55.
8 Theiner, I, s. 598, finner, att Possevinos bref af den 14 nov. 1579 till jesuitpatern
Stanislaus "Warszewicki ger vid handen, att katekesen var tryckt redan före detta skrefs.
Possevino, som af fruktan för pesten lämnade Stockholm och efter en tids vistelse pä Lindö,
en ö i Mälaren, sedermera flyttade till Torfvesund, skref därifrån samma dag han anländt
dit sitt högintressanta bref. Possevino berättar i detta bland annat (Theiner, II, s. 201),
att han genom en svensk tolk undervisat folket på Lindö i katekesen (coepimus operam
dåre catechismo per interpretem Suecum docendo). I mitt tycke tala dessa ord
snarare emot antagandet att Possevino vid sin undervisning begagnade sig af den tryckta
svenska katekesöfversättningen. Hade han gjort det, skulle den i sin framställning vanligen
mycket utförlige Possevino säkert hafva omtalat det, liksom han äfven, i händelse katekesen
redan utkommit från trycket, bland ortens befolkning utdelat exemplar af densamma och
antagligen omnämnt detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
