Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SV. ÖFVERSÄTTN. AF CANISIUS’ PARVUS CATECHISMUS CATHOLICORUM 9
i mars 1580 lämnade tryckpressen. Possevino gaf nunnorna i Vadstena
under sin vistelse därstädes från midten af februari till midten af mars 1580
vissa förhållningsregler1, och bland dessa var äfven följande: Ut catechismum
Canisii manuscriptum, et suetice versum, quem dedi, bis in anno
saltem, publice in refectorio legant: moniales autem, quae norunt
scribere, sibi unaquaque describat, ut etiam puellas, quas apud se
haben t, eundem edoceant. Om katekesen redan då var tryckt, hvarför
gaf han nunnorna ett handskrifvet exemplar och hvarför skulle nunnorna
afskrifva boken? Possevino hade icke behöft spara på upplagan; den var
ju rikligt tilltagen, och man var i allmänhet ej knusslig, när det gällde att
sprida propagandaskrifter. Var den svenska öfversättningen af Canisius’
katekes således icke tryckt ännu vid tiden för Possevinos vistelse i Vadstena,
är å andra sidan säkert, att den utkommit före den 25 juli 1580, ty den
dagen sände Possevino från Stegeborg till Nils Gyllenstierna svenska och
latinska katolska katekeser2.
Theiner låter katekesen utgifvas på föranstaltande af Possevino3.
Klosterlasse är dock den, som först planlagt utarbetandet af en
svenskspråkig katolsk katekes. Han omtalar denna sin afsikt i ett till jesuitgeneralen
Mercurianus ställdt bref, dateradt den 29 okt. 15764. Troligt är likaså att
Klosterlasse själf är öfversättaren, något som äfven andra forskare förmodat5.
Theiner säger visserligen, att Possevino lät verkställa öfversättningen af
katekesen i Rom af svenska elever vid Collegium germanicum därstädes6. Men å
andra sidan låter Theiner dessa samma elever äfven hafva åstadkommit den
tidigare nämnda svenska grammatiken, om hvilken dock Possevino själf
uttryckligen på tvenne ställen säger, att den utarbetades i Sverige7. Detta gör
att man äfven kan tvifla på Theiners uppgift rörande katekesen. Det är språket
i katekesen som låter mig i Klosterlasse se öfversättaren. Jag är icke filolog
och borde därför ej yttra mig i denna sak, men den som sysslat litet med
den svenska reformationens skrifter finner lätt, att katekesens språk icke är
af den vanliga dåtida typen. Det förefaller mig som hade danskan eller
1 Teiner, II, s. 156.
2 Ibid., II, s. 226.
3 Ibid., I, s. 495 o. 598.
4 H. BlAUDET, Documents concernant les relations entre le Saint-Siège et la Suède
durant la seconde moitié du XVfr siècle, II: 1 (Genève 1912), Nr 103.
5 Brandrud, a. a., s. 144. — Perger, a. a., s. 92. — Bolin, a. u., s. 56.
0 I, s. 495 o. 598.
7 Theiner, II, s. 318. I en skrifvelse till de svenska riksråden 1580 säger Possevino :
Secundo affero mecum grammaticam suedicam, qvarn cura vi hic confici ....
H. Spegel, Skriftelige Bewis hörande till Swenska Kyrckio-Historien (Ups. 1716), s. 105.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
