Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
merendels uppå latin», så skulle det göra stor oreda, om de sattes med
latinska caracterer ibland de svenska, och dessutom förhindra, att dessa
termer blefve »såsom egne ord i vårt språk intagne» ; att i våra tryckerier
de vanliga stilarne vore genom långligt bruk förnötta, så att trycket ej vore
rent, jämnt och tydligt, hvilket icke vore förhållandet med de latinska;
samt att olägenheten af att »med stor omkostnad nödgas skaffa sig åtskilliga
slags caracterer förmodeligen åtminstone efter hundra års förlöp kunde til
våra tryckeriers upkomst förebyggas». Nu vore rätta tiden inne att införa de
latinska stilarna, emedan »hela staden är upväkt til en nyfikenhet at få se
Academiens utkommande skrifter» ; att åter börja med det, som man sedan
tänkte ändra, vore »mindre anständigt»; för öfrigt vore det knappast fråga
om någon nyhet, »sedan åtskilliga piecer i Stockholm, Upsala och Åbo blifvit
med latinske caracterer uplagde».1 Slutligen framhöll han kraftigt den heder
akademien skulle vinna genom en åtgärd, som helt visst skulle leda till
efterföljd, »så at alla skref ne böcker, jämväl avisorne, skulle med tiden
tryckas på latinske caracterer», och till den riktiga reflexionen, att »väl inga
bokstäfver funnes til, som kunde endast för sig upväcka tycke hos folket
för Academiens acter och handlingar», fogade han det djärfva påståendet,
att om blott målen i dessa vore smakelige för folket, så skulle de
intresserade »väl lära grækiske caracterer, om de deruppå vore tryckte».
Bjelke fick kraftigt understöd af Faggot och den 24-årige, nyss invalde
konduktören vid fortifikationen Jonas Meldercreutz. Från motsidan
uppträdde Mårten Triewald, som väl icke kunde bestrida en del af de
anförda skälen, »men ville likafullt påstå, at Academiens acter med latinske
caracterer intet skulle förstås af bönder», hvartill Faggot genmälde, »at de
deremot ända in til bönder väl kunna förstås, de der öfver alt på sine korss
öfver grafvar och mareken på hvarjehanda redskap intet annat bruka än
latinske caracterer ».
Hvad i öfrigt yttrades af de svenska stilarnas försvarare upplyses ej
närmare, hvilket sedermera ådrog protokollisten, Lars Salvius,
beskyllningen för att ha fört ett »ensidigt protokoll». Helt säkert voro dock
meningsbrytningarna ganska skarpa, och då motståndet hos dem, som höllo
på det föregående beslutet, ej på annat sätt kunde öfvervinnas, erbjödo sig
slutligen Bjelke och Meldercreutz att på egen bekostnad låta trycka hälften
af den till 500 exemplar bestämda upplagan af akademiens Handlingar med
1 Hvilka dessa varit har jag icke kunnat utröna, då det knappast är troligt att någon
af de ofvan omtalade skrifterna åsyftats. Bjelke upprepade samma påstående vid en
följande sammankomst, då han yttrade att dessa piecer haft »en stor åtgång», men vid sidan
af dem omnämndes då särskildt Gyllenborgs Andromache.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
