- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång IV. 1917 /
189

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedan han 1742 genom gifte med Horrns änka blifvit boktryckare: han
tryckte bl. a. 1745 den första psalmboken med latinsk stil, ett företag som
han dock icke upprepade; han blef också akademiens boktryckare och tryckte
hennes Handlingar från 1748 till sin död 1773, och från 1749, likaledes med
latinska stilar, den af akademien utgifna Hof-Calendern, en föregångare till
Statskalendern. Den första abc-bok utan frakturstil torde vara »En ny
A-B-C-Bok inrättad efter et riktigt stafnings- och skrif-sätt samt efter nu
brukelig Svenska» (Stockh., Grefing, 1758), men den synes ej egentligen ha
varit afsedd för barnaundervisning, utan snarare som en tillämpning af
utgifvarens, Erik Ekholms, språkliga principer, som han utvecklat i två
samtidigt utgifna skrifter »Det Rätta Stafningssättet» och »Det Rätta
Skrif-sättet». Införandet af antikvastilen i den periodiska pressen torde
böra tillskrifvas C. C. Gjörwell, som begagnade denna stil för en del af sina
kortlifvade tidskriftspublikationer. Af ännu bestående svenska tidningar har
Aftonbladet alltifrån sin begynnelse 1830 tryckts med antikva.

Den skriftserie, i hvilken frakturen längst varit förhärskande, är
almanackan. Det är lätt insedt, att vetenskapsakademien, som 1747 erhöll
uteslutande privilegium på dess utgifning, i trots af sin förkärlek för de latinska
stilarna, i det längsta tvekat att införa dem i en publikation, som framför
andra är afsedd för folkets breda lager och där nyheter i beteckningar och
tryck t. o. m. betraktats med en viss vidskepelse.1 Intill år 1901 trycktes
den lagliga almanackan endast med fraktur; först fr. o. m. detta år
utgifves den s. k. 14 öres almanackan med antikva (i liten oktav); men vid
sidan däraf utkommer fortfarande en frakturalmanacka i det häfdvunna
sedesformatet, hvarförutom de lapska och finska almanackorna alltjämt
tryckas blott med fraktur.

Slutligen torde böra påpekas, att under vetenskapsakademiens
öfverläggningar om tryckstilen äfven frågan om den s. k. tyska eller svenska
skrifstilen kom på tal; särskildt tyckes Christopher Polhem ha varit en
motståndare till den senare. Detta oaktadt är hans egen inlaga skrifven
med »svensk» stil, och detsamma är förhållandet med akademiens protokoll
under den här ifrågavarande tiden ; af de ofvan omtalade bilagorna är endast
den afhandling, som jag antagit vara författad af Jakob Faggot, skrifven

1 Sålunda väckte utbytet, 1763, af de förut brukliga röda bokstäfverna för sön- och
helgdagar mot svarta »uppseende icke allenast hos Allmogen utan äfven hos den mindre
upplyste klassen af det Högvördiga Präste-Ståndet». Färgförändringen i almanacken
gjordes till föremål för de allmänna besvären vid 1765 års riksdag, och akademien hotades
med indragning af sitt privilegium, men frågan blef på inflytelserika personers tillskyndan
nedlagd. Se: Rosenhane, K. Vetensk. Akademiens historia, s. 113.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:09:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1917/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free