Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allvar.1 Något långsökt förefaller ock, att man ville ställa frågan om
tryckstilen i samband med frågan om svenska språkets upphjälpande, hvilket
skulle vara »ett af akademiens ögnamärken», men hvarför hon egentligen
endast ville verka genom ett föredömligt utgifvande af sina skrifter.
Riktigt nog anmärkte Höpken härvid, att språket »hvarken skulle bli bättre
eller sämre däraf, om det trycktes med de latinske eller också med de nu
vanliga bokstäfver». Öfver hufvud missräknade man sig ej litet i sin
förhoppning att kunna göra svenska språket mera kändt i utlandet;
visserligen rönte akademiens skrifter äfven där stor uppmärksamhet,2
men de måste göras tillgängliga för främlingen genom öfversättningar —
till tyska, franska och latin — och sedan man omsider frångått de
ursprungliga bestämmelserna att endast trycka på svenska, hafva
vetenskapens idkare måst böja sig för den nedslående erfarenheten, att
deras publikationer på vårt språk icke kunna påräkna den internationella
publikens beaktande: i vetenskapsakademiens skrifter förekomma numera
endast undantagsvis afhandlingar på svenska.
I ett afseende missräknade sig dock icke de män som, om ock ej alltid
med fullgiltiga skäl, så entusiastiskt talade för en förändring af det
svenska boktrycket: de hade lagt grunden för en reform som, ehuru i början
långsamt, oemotståndligt ledt fram till allmänt erkännande. Det är icke min
afsikt att steg för steg följa denna utveckling. Om några punkter i
densamma må dock i korthet erinras.
Vetenskapsakademiens föredöme följdes af hennes yngre syster
Vitterhetsakademien, som år 1755 tryckte första delen af sina handlingar
med antikva. Lars Salvius, hvilken, enligt hvad vi sett, såsom
vetenskapsakademiens förste notarie ådrog sig förebråelsen för partisk
protokollsföring till de latinska stilarnas förmån, fick tillfälle att
verka för dessas antagande,
1 Samma skäl upprepades emellertid och med något större berättigande af det
tillämnade »Svenska Tungomåls-gillet», då det i sin ansökan om auktorisation af den 17 mars
1740 framhöll vanvördnaden för svenska språket och fikandet efter främmande tungomål
såsom orsak till den stora införseln af utländska böcker och den ringa afsättningen af
svenska skrifter. Se: HUGO Hernlund, Svenska Tungomåls-gillet och dess förhållande till
Vetenskaps-akademien (Samlaren 1885, s. 31), och samme förf:s uppsats:
Vetenskaps-akademien och Lars Laurels rättskrifnings-förslag (Nya Elementarskolans årsprogram 1887—
88, s. 4).
2 Såsom ett intyg härom kan anföras hvad professor H. Gram i Köpenhamn d. 30
nov. 1740 skref till arkivsekreteraren Johan Helin i Stockholm: »Deres ypperlige
Videnskabs-Académies Handlinger er af alt hvad som i Norden udkommer noget af hvad som
jeg helst ynsker at eje. Beder derfor, at min Herre for Guds Skyld vil continuere dem at
forskaffe, end skulde de koste mig dobbelt» (Breve fra Hans Gram 1685—1748, udg. af
Herman Gram, Khvn 1907, s. 199).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
