Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 345
evangelieharmonier), dels af uppbyggelseskrifter, traktater och böner hämtade
ur Kristi lidandes historia. Kristuspassionerna fördela sig alltså i tvenne
stora hufvudgrupper. Den ena innehåller tämligen trogna utdrag ur
evangelierna, sammanställda till ett helt. Den andra gruppens handskrifter bestå
äfven de delvis af utdrag ur evangelierna, men innehålla därjämte en
inledning, hvari berömda kyrkofäders yttranden i ämnet anföras. De särskilda
gruppernas bevarade handskrifter finnas förtecknade af Borchling i hans
ofvannämnda reseskildringar,1 särskildt innehåller hans 4:e Reisebericht (1913)
ett generalregister öfver hela det hithörande beståndet (under uppslaget
»Pas-sionsandachten » ).
Äfven i medelnederländska handskrifter finnes ett ej obetydligt antal
Kristuspassioner, hvilka likaledes förtecknats af Borchling. Af alla dessa
mit. och mndl. handskrifter synes blott en enda blifvit tryckt, näml. »Dat
Lydén ende die Passie öns Heren Jhesu Christi», utgifven af Alfr. Holder
(Groningen 1877). Med detta enda undantag slumrar — förvånande nog —
hela detta rika material ännu alldeles obeaktadt i bibliotekens tysta gömmor.
Af det sagda framgår, att det ifrågavarande temat (»Kristuspassionerna»)
varit ett synnerligen omtyckt ämne för skrif vande munkar och af skrif vande
nunnor i de lågtyska landsdelarna speciellt i senare hälften af 1400-talet. I
den rikhaltiga samlingen af hithörande alster finns en grupp, som måste
väcka ett alldeles särskildt intresse hos svenska lärdomsvänner, den nämligen
som är förknippad med vår heliga Birgittas namn. Det har redan erinrats
om hennes utbredda anseende vid ifrågavarande tidsskede i hela mellersta
och västra Europa. Hennes klosterstiftelse hade redan slagit djupa rötter i
flera land, dock ingenstädes gjort så snabba framsteg som inom de
hanseatiska landområdena. Ingenstädes — med undantag naturligtvis för
moderklostret — var Birgitta så vördad som inom detta kulturområde. Vi behöfva
endast påminna om hennes klosterstiftelser i Reval, Stralsund, Danzig,
Lübeck och Köln, för att ej tala om dem i Nederländerna: Dendermonde, Uden,
’s Hertogenbosch, Amersfoort, Gouda m. fi., hvilka senare till väsentlig del
hade birgittinklostret Mariencron i Stralsund att tacka för lifliga
inspirationer.
Fasthåller man nu dessa förhållanden, särskildt beaktande Birgittas
hastigt växande religiösa anseende och hennes lärosatsers snabba
tillgodogörande i det dåtida andliga lifvet i Nedertyskland, så förstår man också det
alltjämt ökade intresset för att tillgodogöra sig sierskans skrifter på ett
begripligt språk, ej allenast till förmån för klosterfolkets egen själarykt utan
också för att låta lekmännen däri finna näring för sina andliga behof. Att
en sådan litterär produktion verkligen kom till stånd, därom vittna de ej
fåtaliga lågtyska och nederländska, ofta fria kompilationerna ur Birgittas
uppenbarelser, som ännu föreligga och hvilka mestadels bevarats till vår tid
i gamla tryck (se KLEMMING, Birgit alitt er otur, 1883). Handskrifter inne-
1 Tryckta i Nachrichten von der K. Gesellsch. der Wissenschaften zu Göttingen,
Jahrg. 1898, 1900, 1903 o. 1913.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
