Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344________________ RECENSIONER
CARL JUNGMARK, Eine pseudo-Birgittische Christus-Passion. 1. Die
mittelniederdeutsche Version. Ak. afh. Göteb. 1916. (6), XXXVII, 86, (1) s. 8°.
Det anseende den hel. Birgitta åtnjöt i hela Europa alltifrån 1400-talets
början — somligstädes, t. ex. i Italien, ännu tidigare — och som medförde
grundandet af en mängd kloster enligt hennes af påfven sanktionerade regel,
gjorde att man öfverallt sökte tillägna sig hennes skrifter. Också äro hennes
uppenbarelser redan tidigt öfversatta — från latinet — till alla kulturspråk.
Mest utbredd synes Birgittakulten emellertid ha varit inom det vidsträckta
område, som behärskades af hanseaterna, alltså landet mellan Weser och
Elbe samt Nederländerna. Där öfversattes hennes revelationer flitigt på
dessa lands språk, d. v. s. på medellågtyska och medelnederländska, och när
omsider Gutenbergs uppfinning vunnit terräng, anlitades den i stor
utsträckning för att reproducera den i handskrifter ymnigt föreliggande
Birgittalitteraturen.
Men man åtnöjde sig ej med hvad Birgitta bevisligen själf författat
eller låtit nedskrifva. Utom hennes autentiska verk uppstodo nämligen kring
hennes namn olikartade slag af andlig litteratur, såsom uppenbarelser, böner,
profetior m. fi. Mest bekanta bland dessa apokryfiska skrifter äro de s. k.
Femton böner (»Quindecim orationes»), hvilka öfverallt utom i Sverige
alltsedan medeltiden gått under Birgittas namn och hvilka ännu i senaste tider
utgått i nya tryck både i Frankrike och annorstädes.
Nu kommer till dessa hel. Birgitta med orätt tillskrifna verk ytterligare
ett, nämligen en Kristuspassion, som finns bevarad både i handskrifter och
tryck, utan att den likväl hittills lyckats ådraga sig de lärdes
uppmärksamhet. Först nyligen har den blifvit utgifven i sin medellågtyska redaktion af
en yngre forskare, dr C. Jungmark, under ofvanstående titel. Som skriften
är af ej obetydligt intresse för alla af Birgittaforskningen intresserade, torde
en öfversikt af de resultat, till hvilka förf. vid sin inledande undersökning
af traktatens provenienshistoria kommit, vara på sin plats. För utgifvaren
af Kristuspassionen har frågan om dess samband med Birgitta ej spelat
hufvudrollen, enär den rent språkliga undersökningen varit hans hufvuduppgift,
men han har i sin inledning: Zur Quellenfrage (s. I—XV) ägnat frågan en
sakkunnig och intresserad redogörelse, i det han framlagt de omständigheter,
som stå i samband med den hittills obeaktade skriften.
I den medellågtyska litteraturen är — enligt hvad som framgår af dr
C. Borchlings undersökningar, nedlagda i berättelserna från hans fyra olika
forskningsresor 1898—1913 — det andliga elementet det vida öfvervägande.
Den teologiska prosan blomstrade öfverallt i det 15:de årh. Detta bestyrkes
ytterligare genom en mängd nya upptäckter af Borchling i olika bibliotek,
mestadels inom den homiletiska och mystisk-asketiska litteraturens område.
Bland all denna rika alstring i handskrift och tryck från senare hälften af
1400-talet intaga de s. k. Kristuspassionerna en jämförelsevis bred plats. De
bestå dels af utdrag och sammanställningar ur de fyra evangelierna (s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
