Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360__________________RECENSIONER
pergament af Bartholomaeus Ghotan tryckt psalterium, som väl också en gång
tillhört birgittinerklostret i Nåden dal.
I en särskild afdelning (kap. 5) behandlar förf. »bokvården under
reformationstiden», särskildt frågan om de talrika medeltidshandskrifter,
hvilka söndertogos för att användas som omslag kring
räkenskapshandlingarna i Gustaf Vasas räknekammare. Detta kapitel hade snarare bort få till
öfverskrift »bokvandalismen under reformationstiden», men Gödel har ställt sig
på den ståndpunkten, att det »varit efter en viss urskillning man begagnat sig af
de gamla pergamenten» för detta ändamål. Det må vara sant, att fragment
af svenskspråkiga handskrifter mera sällan anträffats bland dessa omslag,
men de äldre latinska handskrifter — sådana finnas från 800- och
900-talen —, som fallit offer för denna vandalism, äro så talrika och af sådant
kulturhistoriskt värde, att man alls icke kan tala om någon urskillning. Jag
har icke någon anledning att återigen gå in på denna fråga, då jag i min
»Redogörelse . . . ang. äldre arkivalieomslag» (1914) kunnat framdraga talrika
exempel på hur hänsynslöst inbindningen af fogderäkenskaperna bedrifvits.
Icke heller har jag anledning att ytterligare beröra den för frågan om
bokvandalismen på det hela taget oviktiga frågan, hvar räkenskaperna blifvit bundna, om i
Kammaren eller af fogdarna i länen. Jag har i min ofvannämnda Redogörelse,
s. 20 ff., framdragit talrika exempel på att räkenskaper bundits på ort och ställe
i landsorten, där de också blifvit uppsatta, exempel som icke låta bortförklara
sig med centralförvaltningens vissa tider ambulatoriska karaktär.1 A andra sidan
är det ju ett kändt faktum, att särskildt under förvaltningens
organisationstid räkenskaperna medfördes af fogdarna i koncept till kammaren, där de
uppsattes och »förhördes» af konungens skrifvare och väl samtidigt här
bundos. Andra omständigheter, hvilket förf. ju också själf framhållit, ha
spelat in vid arkivaliernas bindning, som måste beaktas vid en undersökning
af denna art. En faktor att räkna med är sålunda ordnings arbetet i arkivet
och arkivaliernäs i samband härmed skeende ombindning, som utan svårighet
låter sig påvisas. Att vid vissa tillfällen bindning af större partier arkivalier
ägt rum är ju själfklart, och troligen ha i dessa fall mera omfångsrika
handskrifter och kanske äfven på pergament tryckta missalen och gradualen, af
hvilka ju flera exemplar funnos att tillgå, tillgripits för anskaffande af
bindmaterial. Men det kan icke bortresoneras, att de flesta omslag af blad
från t. ex. de båda Upsalamissalena (1484 och 1513) finnas kring upländska
och norrländska handlingar, liksom Strängnäsmissalet fått släppa till blad
kring sörmländska och Åbomissalet kring finländska räkenskaper. De fragment
af den 42-radiga bibeln och af Catholicon 1460, som anträffats kring handlingar
från skilda landskap, härstamma säkerligen från exemplar, som tillhört
Vadstena klosters bibliotek, och ha förmodligen liksom äfven andra inkunabler
1 Till denna min åsikt har dessutom J. A. Almquist i sitt nyligen utkomna
epokgörande arbete Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523—1630 med särskild hänsyn till
den kamerala indelningen (Meddelanden fr. svenska Riksarkivet, N. F., 11:6, 1917), s. 122 f.,
anslutit si£.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
