Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER _________361
och handskrifter på pergament (exempelvis Thomas de Aquino, Summa II: 2,
Mainz 1467, och Bonifacius VIII, Liber Sextus decretalium, Mainz 1476, samt
magister Matthias bibelkonkordans och en del handskrifter af Birgittas
reve-lationer) vid skilda tillfällen tagits ur klosterbiblioteket såsom särskildt
lämpliga att användas vid kammarräkenskapernas inbindning. Men det är icke
blott för centralförvaltningens räkning, som våra medeltida handskrifter på
detta sätt vandaliserats. År 1590 rekvireras sålunda pergamentsböcker från
Strängnäs domkyrkobibliotek för hertig Karls kansli.1 Likaledes lät hertig
Johan hämta handskrifter från Vadstena klosterkyrka till räknekammaren
på slottet.2 I landsarkiven finnas vidare talrika exempel på hurusom vissa
myndigheters arkivalier, privilegier, domböcker m. m. inbundits i gamla
handskrifter, som tagits från kyrkors och klosters bibliotek. Och flera notiser
finnas, som tyda på att ett vidsträckt bruk gjorts af kyrkornas gamla
handskrifter för ett så banalt ändamål som att laga kyrkorglarna. Det gamla
talet om bok vandalism under reformationstiden torde alltså trots Gödels
inlägg icke vara öfverdrivet utan tyvärr alltför berättigadt.
I samma kapitel sysselsätter sig förf. äfven med det af Johan III
upprättade Collegium regium och de i det gamla gråmunkeklostret förvarade
boksamlingarna, hvilka genom Gustaf Adolfs donation 1620—21 tillföllo
Upsala universitet. Något egentligen nytt framkommer icke heller här, men
förf. gör med skärpa gällande, att dessa boksamlingar icke äro identiska
med det s. k. Kungl, biblioteket eller konungens privata bibliotek, som
förvarades på slottet. Jag har i det nuvarande Kungl, biblioteket anträffat
Gustaf Adolf tillhöriga böcker med proveniens anteckningar såsom »Ex
biblio-thecâ Regia Holmensj», »in aula Regis», hvilka bestyrka detta för öfrigt
själfklara förhållande. Men äfven till Upsala universitetsbibliotek ha böcker
med liknande proveniens kommit. I Waldes uppsats i denna tidskrift (1915,
s. 317—32) »Konung Sigismunds bibliotek och Gustaf Adolfs donation 1620
—21» anföras tre böcker, i hvilka med Bureus’ hand anteckningen
»Biblio-thecae Regiae», i ett fall »Sveo-Gothorum» tillagdt, finnes. Waldes uppsats
synes ha varit förf. obekant; de resultat, till hvilka denne kunnige forskare
kommit, skulle eljes med fördel ha kunnat användas på denna punkt.
De båda sista kapitlen i Gödels bok behandla arkivvården under
reformationstiden och antikvitetsverksamheten fram till antikvitetskollegiets
bildande. Det första af dessa kapitel lämnar flera bidrag till riksarkivets
historia, men då Berghs stora arbete »Svenska Riksarkivet 1618—1837» ju
redan förelåg i tryck, ha vi ingen anledning att granska förf:ns framställning
1 Lektor I. Fehr i Strängnäs har godhetsfullt ställt till mitt förfogande en afskrift af
ett i Strängnäs domkyrkoarkiv befintligt bref från hertig Karl till domprosten Reinholdus
Ragvaldi (1565—99), dateradt Nyköping 19 jan. 1590. Det heter häri: »Efter vi förnimme,
herr Renholdi, att uti vårt kansli behöfves något pergament, som tjener till att inbinda uti,
och i Liberiet der i Strengnäs skall vara någre obrukelige gamble pergamentsböcker som
till intet annet tjänlige äre Derföre begäre vi att i med det förste sända en bok till vårt
kansli där stadigt och skönt pergament kan vara uti ...»
2 Enligt benäget meddelande af landsarkivarien C. M. Kjellberg i Vadstena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
