Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En stridsskrift af Berend von Melen mot Gustaf Vasa. Af Gottfrid Carlsson, Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOTTFRID CARLSSON
och meddelar därvid, att »det lyckats oss lika litet som våra föregångare
att få se denna fenix bland böcker, som förmodligen var en helt liten
bro-chyr och därför lätt gått förlorad». Men han gör i alla fall ett intressant
påpekande. Han fäster nämligen uppmärksamheten på ett i riksarkivet
förvaradt öppet bref af den 6 maj 1533, däri bröderna Birger och Peder
Nilsson (Grip) dementera en uppgift om deras faders, herr Nils Bossons död,
som »Bernhart von Mylan im drugk hat lassen ausgaen». Berend von Melen
hade nämligen enligt brefvet i sin tryckta »buechlein» påstått, att Gustaf
Vasa »in den kriegesleufften» låtit bringa Nils Bosson om lifvet, men
sanningen var i stället den, att herr Nils utan någon Gustaf Vasas tillskyndelse
blifvit ihjälslagen af sina egna bönder.
Klemming gör nu gällande, att Messenius icke känt till skriften annat
än genom detta bref, och anmärker vidare, att det af Warmholtz med stöd
af Messenius1 uppgifna tryckåret 1533 följaktligen icke är så säkert; brefvet
ger blott vid handen, att skriften måste vara tryckt före maj 1533. Mot
Klemmings uppfattning, att brefvet varit Messenii enda källa, skulle man
kunna invända, att Scondias författare dock har en uppgift, som icke
förekommer i bröderna Grips intyg, den nämligen, att skriften skulle vara tryckt
i Lübeck. Intyget däremot nämner ju ingenting om tryckorten. Såsom af
det följande torde framgå, ha vi emellertid här endast att göra med en
felaktig gissning av Messenius, och Klemmings resultat är därför fullt riktigt.
Efter Klemmings utredning kvarstod bröderna Grips bref som det enda
verkliga vittnesbördet om att någon smädeskrift af von Melen mot Gustaf
Vasa utkommit. Vida rikare blef den kunskap om det gamla trycket, som
erhölls genom Emil Hildebrands utmärkta studie Gustaf Vasa och Berend
von Melen? Man fick en liten aning om innehållet i den förlorade strids-
1 Messenius säger dock icke uttryckligen, att tryckåret varit 1533, ehuru brefvets
datum förmått honom att anföra händelsen under sagda år.
2 Historisk Tidskrift, 1901, s. 245—316. Till Hildebrands uppgifter om herr Berends
släkt och om släktnamnet kunna några tillägg göras. Den högt ansedda familjen kan i
Sachsen spåras tillbaka till 1200-talet (Kneschke, Deutsches Adels-Lexikon, VI, Leipzig
1865). Namnformen var under hela medeltiden mycket växlande, och först efter herr
Berends vistelse i Sverige blef formen von Mila (eller von Milen) den mera allmänt
gängse. Under sin nordiska tid skref sig Berend själf von Melen, och i ett egenhäDdigt
bref af 7 april 1523 använder Berends broder Vilhelm stafningen von Melenn (Bref till
Gustaf I, RA.;. Det är sålunda icke fullt riktigt, när Hildebrand karaktäriserar den i
Norden öfliga benämningen von Melen som ett utslag af nordbornas »sedvanliga
likgiltighet för den rätta formen» i fråga om tyska namn. — Den vanliga uppgiften, att familjen
inkommit i Danmark vid tidpunkten för Kristian II:s eröfringståg mot Sverige, tarfvar också
ett beriktigande. Redan under konung Hans’ lifstid befann sig en broder till Berend, Hans
von Melen — han stafvade namnet: »van der Malen» — i dansk tjänst (Christensen,
Missiver fra Kongerne Christian I:s og Hans’s Tid, II, s. 421 ; Berend v. Melen till Kristian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
