Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En stridsskrift af Berend von Melen mot Gustaf Vasa. Af Gottfrid Carlsson, Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 GOTTFRID CARLSSON
och det höga ämbetet, tillbakavisas också på det bestämdaste. Gustafs rätta
sinnesart mot tyskarna framgick enligt herr Berend af den behandling, som
han låtit sina tyska tjänare komma till del och hvarpå särskildt
höfvitsmännen Albrecht van Buschens och Peter Pattins öde lämnade bevis. Den
förre hade konungen utan all orsak låtit halshugga, och den senare hade
kastats i fängelse, hvarefter konungen med våld tagit ifrån honom hans
sigill och därmed beseglat några i Pattins namn men honom oåtspord
utfärdade bref. Ovedersägligt vore också, att Gustaf Vasa själf vid ett
tillfälle uttryckligen karaktäriserat sig som fientligt sinnad mot alla tyskar och
samtidigt förklarat, att han aldrig vidare skulle komma att hysa någon
vänskap för den tyska nationen.
Enligt konung Gustafs »libell» skulle von Melen af konungen ha blifvit
insatt som höfvitsmän på Kalmarhus. Detta var emellertid enligt herr
Berend en grof förvanskning af sanningen. Gustaf Vasa hade nämligen
aldrig själf haft slottet i sitt våld och hade således inte heller kunnat
förläna bort det. Herr Berend hade med egna, tyska trupper eröfrat fästet
från Sören Norbys fogde och hade sedan behållit det, hvarvid
emellertid hans afsikt endast varit att så småningom återställa det till dess
laglige herre konung Kristian.
Herr Berend vänder sig vidare mot Gustaf Vasas framställning af von
Meiens uppförande på Gottland 1524. Konung Gustafs skildring af
ifrågavarande förhållanden hade bl. a. gått ut därpå, att von Melen, som af
konungen utnämnts till öfverste höfvitsmän under den gottländska expeditionen
— själf var Gustaf enligt von Melen alldeles oduglig att utföra äfven det
allra ringaste krigsföretag — i stället för att sköta sin tjänst användt tiden
till att tillsammans med sin hustru och sitt »fruntimmer» ligga och
»bankettera» på Gottland. Herr Berend framställer nu saken på följande sätt.
Så snart han anländt till Gottland, hade han fått trovärdig underrättelse
om att Gustaf Vasa i von Meiens frånvaro ämnade bemäktiga sig hans slott
Kalmar. Herr Berend hade då affärdat en del tyska landsknektar till
Kalmar för att dels försvara slottet mot kungliga öfverrumplingsförsök, dels
också föra von Meiens hustru i säkerhet till Gottland, på det att hon inte
i händelse af ett anfall från Gustaf Vasas sida skulle bli utsatt för
öfvervåld af Gustafs »blodhundar».
Efter att i fortsättningen ha försvarat sig mot anklagelsen, att ett
missöde, som drabbat några svenska transportskepp på väg till Gottland
under von Meiens därvaro, berott på någon försummelse från hans sida,
söker herr Berend rättfärdiga det intima umgänge, som han på Gottland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
