Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En stridsskrift af Berend von Melen mot Gustaf Vasa. Af Gottfrid Carlsson, Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 GOTTFRID CARLSSON
de nordtyska köpmansrepublikerna och som där gjorde ett frånstötande
intryck oberoende af inrepolitisk partiställning. Gustaf Vasas långsamhet i
gäldandet af den lybska skulden drabbade hårdt de många lybska borgare
af vidt skilda förmögenhetsvillkor, hvilka deltagit i försträckningarna från
befrielsekrigets dagar. Hvad så Danmark vidkom, var det ett nationellt
program där att till förmån för den egna handeln och de egna städerna så
mycket som möjligt tillbakatränga de hanseatiska köpmännen, hvilka
besvärades med nya tullar och acciser. Och sedan nu under mars och april
1528 så många underrättelser från olika meddelare ingått till Kristian om
hanseaternas under dessa förhållanden uppkomna ovilja särskildt mot
Danmark och deras benägenhet för en omstörtning i Norden till Kristians
förmån, arrangerades ett möte mellan honom och de vendiska städernas
sändebud i Schwerin den 31 maj, vid hvilket Kristian visserligen blef
ur-ståndsatt att infinna sig men där hanseaterna inför hertig Albrekt af
Mecklenburg afgåfvo en förklaring, att de voro vänligt stämda mot Kristian och
icke ämnade lägga hinder i vägen för ett eventuellt försök af den fördrifne
konungen att med vapenmakt återtaga sina riken.1
Denna för Kristian så löftesrika situation — orsakerna till att den
sedan icke kom att hålla allt hvad den lofvade skulle det föra för långt att
här utreda — bildar ramen för von Meiens skrift. Under den tid, då
paskillen efter allt att döma utkommit, närmare bestämdt under förra
hälften af 1528, stod herr Berend i liflig beröring med Kristian. Och dels
genom det dagliga umgänget med Kempe, dels också genom personlig
samvaro med konungen, som han otvifvelaktigt ofta träffade, när denne mars
—juni 1528 — alltså på en för oss mycket intressant tidpunkt —
vistades i Sachsen (Torgau och Weimar),2 hölls han ständigt à jour med
konungens planer och förhoppningar. Ej underligt alltså, om det, såsom ofvan
påpekats, här och där i skriften framskymtar en önskan att bana vägen för
en i förbund med Kristian företagen aktion mot Gustaf Vasa ; denna aktion
såg ju ut att kunna bli förverkligad i en omedelbar framtid! Det är i detta
syfte, som Gustaf Vasa utmålas som tyskfienden par préférence, hos hvilken
1 Dipl. Norv., 14, s. 603, 611 f.; 15, s. 404, 413, 417 ff., 422. Jfr Herman Israhels
bref till Gustaf Vasa 10 juli 1528, enligt hvilket »de gemene schuldeners» i Lübeck (de
lybska småborgare, som deltagit i hjälpsändningarna under befrielsekriget) den sista tiden
varit så förbittrade på den svenske konungen, att de velat ofördröjligen sätta sig i förbindelse
med Gustafs upproriska undersåtar i Helsingland och Dalarne och endast med möda
kunnat afhållas därifrån af det lybska rådet, som lofvat dem att ännu en sista gång tillställa
Gustaf Vasa ett skarpt krafbref (Hauserecesse, 9, s. 634).
2 ALLEN, a. a., s. 506 ff., 515 ff.; Dipl. Norv., 11, s. 532—537. Jfr Dipl. Norv., 14,
s. 618.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
