Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En stridsskrift af Berend von Melen mot Gustaf Vasa. Af Gottfrid Carlsson, Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN STRIDSSKRIFT ÀF BËREND VON MELEN MOT GUSTAF VASA 35
de tyska landsknektarna, varnade af föregångarnas olycksöde, borde akta
sig att taga tjänst, det är därför, som grefven af Höja och de svenska
bönderna få ett så välvilligt omnämnande, det är slutligen därför, som skriften
utmynnar i en kraftig maning till hansestäderna och speciellt deras demokrati.
I förbigående kan anmärkas, att von Melen själf vid det här laget
gjorde den erfarenheten, att en tydlig omsvängning ägt rum i Lübecks
förhållande till Gustaf Vasa och dennes fiender. Efter sin återkomst till
Tyskland 1525 hade herr Berend under en kortare tid funderat på att inträda i
dansk tjänst. Själf förklarade han efteråt (jan. 1526) för Kristian II, att
initiativet utgått från Fredrik I och det danska riksrådet, som i sin ifver
för planens förverkligande lofvat honom att till gengäld förhjälpa honom
till hans rätt mot Gustaf Vasa. Troligare är dock, att Berend själf varit
upphofsmannen: hans bror Hans var ju denna tid dansk ämbetsman, och
Vilhelm von Melen lär samtidigt också ha gjort ett försök att vinna
anställning hos Fredrik I. Det hela gick emellertid om intet, hvilket utan
tvifvel till en del berodde på Lübecks ingripande. Vid det i jan. 1526
hållna mötet i Kiel mellan Fredrik I och de vendiska städernas ombud
hemställde de senare bl. a., att konungen af hänsyn till Gustaf Vasa inte
måtte taga Berend von Melen i sin tjänst, hvarpå Fredrik svarade, att han
i den saken ville handla fullt lojalt — han förnekade f. ö., att ett dylikt
förslag framställts till honom, ehuru, såsom han sade sig väl veta, ett gängse
rykte förtaide därom.1 Samma hållning intog Lübeck mot von Melen, när
denne i samband med sina värf ningar för Sören Norby sommaren 1526 reste
omkring i Nordtyskland och därvid anhöll om lejd för ett besök i Lübeck,
Lejden blef honom då resolut förvägrad, utan tvifvel både af hänsyn till
Gustaf Vasa och på grund af Lübecks egen fiendskap mot Norby, och
besöket måste inhiberas.2 Under år 1528 gaf nu Lübeck prof på en helt
annan taktik. Såsom ofvan (s. 6) påpekats, fick han då till Gustaf Vasas
förtrytelse obehindradt besöka Lübeck oaktadt hans just den tiden så ifrigt
bedrifna stämplingar mot den svenske konungen. Det var tydligt, att han
redan nu med vissa kretsar i Lübeck knutit de vänskapliga förbindelser,
som under gref vef ejden fingo så stor betydelse och redan 1533 bidrogo att
grumla förhållandet mellan Gustaf Vasa och Lübeck.3 Det är sålunda icke
1 Christian Ils Arkiv, utg. af Ekdahl, 3, s. 1036 f. ; Hanserecesse, 9, s. 348, 390, 392
(jämfördt med originalet till mötesberättelsen i Hansestœderne A, danska riksark.).
2 Christian Ils Arkiv, utg. af Ekdahl, 2, s. 788 f.; 3, s. 1086 f.
3 Titularregister 1522—1592, B, f. 3, RA, upptager under 9 juli 1533 ett bref till
konungen från hertig Kristian af Holstein angående »der lubischen ungedult gegen I. K.
May:tten wegen Berndtz Melen». Jfr Gustaf I:s Registratur, 8, s. 263, 400.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
