Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En stridsskrift af Berend von Melen mot Gustaf Vasa. Af Gottfrid Carlsson, Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 GOTTFRID CARLSSON
riktigheten af de i brefvet lämnade upplysningarna, föreslogs en rättegång,
vid hvilken denna relation skulle rättsgiltigt bekräftas, och som
rättegångsort finge kurfursten utvälja hvilken plats som helst i Sverige eller
Danmark.
Så lyder i korthet denna tydligtvis på Gustaf Vasas anmodan uppsatta
inlaga. Ehuru hållpunkterna för en datering af densamma icke äro många,
torde den kunna hänföras till tiden strax efter det nidskriften blifvit känd
i Sverige. För det första är det alldeles tydligt, att man vid detta brefs
nedskrifvande ännu var ytterst litet underrättad om smädetryckets verkliga
innehåll. Endast på en enda punkt citeras någon uppgift i paskillen, och
det gäller von Meiens uppförande på Gottland, hvars förrädiska natur han
själf säges ha erkänt i sitt »lögnaktiga pränt». Rådsherrarnas yttrande, att
herr Berend efter hvad de förnummit inträdt i kurfurstens tjänst, häntyder
gifvetvis på Johan den ståndaktiges tid och snarast på ett ganska tidigt
stadium af von Meiens verksamhet i dennes tjänst. Och redogörelsen för
händelserna i Kalmar juni 1525, hvilken i hufvudsak öfverensstämmer med
Brasks men är så väsentligen olika den svenska relationen från 1537 —
med von Meiens skildring i den tryckta skriften har den vissa hufvuddrag,
framför allt tidsuppgifterna, gemensamma, medan detaljerna delvis äro svåra
att förena — pekar också på en tid, då man ännu hade dessa tilldragelser
i relativt friskt minne. Man torde sålunda med visst fog kunna anse
riksrådets skrifvelse ungefär samtidig med Gustaf Vasas bref till kurfurst
Johan den 9 juli 1529,
Den andra vederläggningen är efter allt att döma något yngre, då den
ådagalägger en mera detaljerad kunskap om bokens innehåll. Den
föreligger i ett på tyska affattadt utkast, som sedermera icke kommit till
användning, åtminstone ej i förhandenvarande skick.1 I motsats till
riksrådets skrifvelse var den känd af Hildebrand, när hans undersökning om
Gustaf Vasa och Berend von Melen publicerades. Han hänförde den till
tiden efter 1537, enär den genom den däri framträdande ingående
kännedomen om von Meiens skrift syntes honom visa, att Gustaf Vasa vid
vederläggningens tillkomst lyckats komma öfver ett exemplar af paskillen. Då
konung Gustaf nu själf i sept. 1537 uppgifver, att han dittills ej kunnat få
tag i boken, blef Hildebrands datering den ofvannämnda.2
Häremot torde, sedan von Meiens skrift nu blifvit känd, en del
invändningar kunna göras. Det visar sig nämligen, att Gustaf Vasa knappast
1 Handlingar ang. tyskar i Gustaf Is tjänst: von Melen, RA.
2 Hildebrand, a. a., s. 273.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
