Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En stridsskrift af Berend von Melen mot Gustaf Vasa. Af Gottfrid Carlsson, Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN STRIDSSKRIFT AF BEREND VON MELEN MOT GUSTAF VASA 41
de bäste här i landet». Därefter påpekas, hur illa herr Berend lönat
konungens välvilja. Hans beteende på Gottland framställes ungefär på samma
sätt som i de svenska sändebudens berättelse vid 1537 års
Köpenhamnsmöte.1 Innan han sedan efter långvarigt tredskande reste upp till
Stockholm för att afgifva rapport om Gottlandsexpeditionen, hade han visat sin
förrädiska sinnesart genom att sända bud till den f. d. Sturetjänaren Henrik
Jute, att denne skulle själf bege sig till Kalmar och därvid locka med sig
den unge och oerfarne Nils Sture, för att von Melen på detta sätt skulle
binda Sturepartiet vid sig till Gustaf Vasas förfång. På vägen till
Stockholm drog han till Öland och ingick ett brottsligt aftal med Gustaf Vasas
därvarande legoknektar, att de skulle hålla sig beredda att vid behof hjälpa
honom att försvara Kalmar slott mot Gustaf Vasa.
Den följande skildringen af Stockholmsvistelsen, hvari poängteras, att
Gustaf Vasa icke brutit den herr Berend gifna lejden, företer intet nytt.
Tilldragelserna i Kalmar vid von Meiens återkomst berättas så på ett sätt,
som icke äger motsvarighet i den svenska framställningen vid 1537 årsmöte
men i stället erbjuder mycken likhet med den äldsta föreliggande versionen,
Hans Brasks på ögonvittnen stödda meddelande till Ture Jönsson strax, ef ter
händelserna i fråga.2 Samma kväll herr Berend anlände till staden, inbjöd
han Gustaf Vasas därvarande befallnings m än till ett gästabud i sitt
härbärge och fick under samkvämets lopp tillstånd att gå upp på slottet för
att förbereda dess öfverlämnande till de kungliga trupperna. Under detta
nattliga besök på Kalmarhus sände han bud till de förutnämnda
ölandsknektarna, att de skulle komma honom till undsättning, hvilket de också
gjorde. Följande dag gick han åter ned i staden och ställde till ett nytt
dryckeslag för de svenska befälhafvarna. Sedan han så hela dagen suttit
och druckit med dem i »en venlig kollas», gick han fram mot natten ånya
upp på slottet och begagnade så tillfället, när svenskarna i staden insomnat,
att göra ett häftigt utfall med rof och plundring.
Så beskrifves von Meiens affärd till Tyskland och de svårigheter
Gustaf Vasa hade för att eröfra slottet från hans kvarlämnade besättning.
Härefter följer slutklämmen i det svenska rådets bref. Det föreföll
brefskrifvarna, som om herr Berend på grund af de fakta, som i skrifvelsen
förebragts, icke vidare borde få vara hos någon kristen furste utan fastmer
ibland judar, turkar och hedningar. Kurfursten borde därför ej längre
skänka honom sitt beskydd. Och för den händelse kurfursten tviflade på
1 Se härom Hildebrand, a. a., s. 252.
? Jfr Hildebrand, a. a., s. 265.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
