Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om bokanteckningar som källor och behovet af provenienskataloger. Några exempel och några önskemål. Af O. Walde, Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78______________________________ O. WALDE
nämner, är de mer eller mindre utförliga familjekrönikor, som ej sällan
påträffas i böcker, vanligtvis i familjebibeln eller annat arbete af andligt
innehåll. Deras betydelse för vår släkthistoria är väl obestridd och behöfver
ej närmare omordas eller exemplifieras ; att dylika uppteckningar böra
registreras och göras tillgängliga ligger i öppen dag.
Äfven för vår äldre bibliotekshistoria äro dylika anteckningar, om de
också blott förekomma i form af ett namn, af största värde. Vår kännedom
särskildt om 1500-talets privata svenska bibliotek är så ringa och fältet så
föga bearbetadt, att de minsta bidrag äro betydelsefulla. Äfven om en
fullständig rekonstruktion af biblioteken är omöjlig, borde vi dock t. ex. genom
en provenienskatalog kunna få reda på en del af de samlingar som ägts af
en Erik Sparre, en Hogenskild Bielke och andra.
Till bokhandelns, band- och bokprisernas historia lämna dessa
skriftliga uppteckningar ofta goda bidrag. I Lunds universitetsbibliotek har t. ex.
flertalet af de böcker som tillhört kantorn Bengt Arvedsen och som 1578
skänktes till domkyrkobiblioteket, utförliga anteckningar om priset både på
boken och bandet. Dessa anteckningar, som äro skrifna i bokens slut,
under texten eller nedtill på den sista otryckta sidan, äro också ofta de enda
befintliga proveniensmärkena.
En handskriftsforskare behöfver ofta under sitt arbete identifiera stilen
i en handling. Då bref eller andra autentiska dokument, skrifna af den
person man misstänker vara författare eHer afskrifvare af handlingen ifråga,
saknas, kunna bokanteckningarna gripa räddande in och göra tjänst vid
identifieringen. Som autografer bilda de alltså ett värdefullt supplement till
bibliotekens handskriftsamlingar.
Jag öfvergår nu till att lämna några exempel på olika slag af
bokanteckningar. Då den kronologiska ordningen väl härvid är den bästa, vill
jag till att börja med i hufvudsak följa denna för de mera sporadiskt
upp-irädande anteckningarnas vidkommande, och sedan göra några utförligare
exkurser öfver de anteckningar, för hvilka jag haft tillfälle att företaga något
mera omfattande undersökningar.
Den i Paris 1512 tryckta upplagan af Philippus Beroaldi
Commenta-tiones in Suetonium Tranquillum i Lunds universitetsbibliotek har 1519
tillhört en Benedictus Nicolai, »puerorum moderator Scolæ Lundensis». En
dylik moderator eller rektor vid Lunds katedralskola är ej förut känd; Rietz
har i sin förteckning öfver rektorerna en lucka för dessa år.1 Denna lucka
få vi alltså delvis fylld genom ifrågavarande bokanteckning.
1 Rietz, Skånska skolväsendets historia, s. 243 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
