Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om bokanteckningar som källor och behovet af provenienskataloger. Några exempel och några önskemål. Af O. Walde, Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM BOKANTECKNINGAR SOM KÄLLOR 79
Äfven för Malmö skola kunna vi genom en dylik anteckning supplera
rektorsserien från ungefär samma tid. Upsalaexemplaret af det 1517 tryckta
Breviarium Lundense1 har på titelbladet följande anteckning: »Me possidet
Johannes Aggæison quondam persona Altaris Abrahæ militis in Ecclesia
Lundensi atque Gymnasiarcha Malmogiensis in Scania».
Från år 1573 finnes bevarad i Upsala en anteckning, som ger en liten
inblick i den svenska jordägande adelns lif under 1500-talet med dess enkla
och patriarkaliska former. En i Wittenberg 1572 tryckt tysk folio-bibel är
prydd med Sten Banérs och hans fru Margareta Grips vapen i
handteckning och har följande, tydligen af maken gjorda inskrift: »Anno 1573
wäl-signade gudh war Åker wedh Bro med sådane huete, att wi bekomme 75
tynnor gott rent huete, äff ter 5 tynnor som vthsådde wore. Sit Deo Gloria
in æternum pro universis beneficiis suis. Amen.»2
Af våra 1500-talsresande vill jag här blott nämna Svante Bielke, hvars
studiefärder jag spårat i tvänne böcker i Lund. David Chytræi Chronicon
Saxoniæ, tryckt i Rostock 1588, har författaren den 2 oktober samma år
öfverlämnat till Bielke.3 Det andra arbetet har denne själf inköpt i
Venedig 1592, Paulus Manutii Antiquitates romanse, tryckt i Venedig 1581.
Vår störste statsman nedanför tronen, Axel Oxenstierna, möter oss
äfven jämte sin konung i dessa bokanteckningar. I Upsala finnes ett
exemplar af Johannes Boemus, Mores, leges, et ritus omnium gentium, Lyon
1591, som Axel Oxenstierna inköpt i Jena den 16 december 1602.4 Ett
Pontificale romanum, tryckt i Venedig 1572 i folio, har på titelbladet ett
längre citat på latin från Luthers kommentar till Hosea, undertecknadt G.
P. S., d. v. s. Gusta vus Princeps Sueciæ.5
1 Signeradt 10:99.
2 Sten Banér var som bekant en af de svenska rådsherrar, hvilkas hufvud föllo för
bödelsyxan i Linköping 1600. Han skref sig herre till Händelö och Bro (det nuvarande
Brokind i Östergötland).
3 Mottagaren har därom antecknat: »Munere admodum reverendj et clarissimj dn. D.
Dauidis Chytræj me Suantho Bielke possidet. Rostochij 2 octob. 1588.» — Svante
Thuresson Bielke, född 1567, var i motsats till flera andra medlemmar af sin släkt anhängare af
hertig Karl mot Sigismund. Han blef 1599 lagman i Småland, 1602 rikskansler och dog
1609.
4 »Axelius Gustavj Oxenstiern hunc librum emit Jenæ ad Salam — 11 lj2 g. — Die
16 Decemb. Anno 1602.»
5 Längre ned på sidan står skrifvet med Johannes Burei stil »Ex libris S. R. M.
Gustavi Adolphi 1616». Boken har säkerligen kommit till Upsala, där den nu befinner
sig, med Gustaf Adolfs donation 1620—21, och har troligen tillhört konung Sigismunds i
Sverige kvarlämnade bibliotek. Bandet företer stor likhet med böckerna från det kungliga
biblioteket i Warschau. (Jfr NTBB, Årg. 2, s. 317 ff.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
