Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om bokanteckningar som källor och behovet af provenienskataloger. Några exempel och några önskemål. Af O. Walde, Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 O. WALDE
Ofta har upptecknaren velat föreviga någon historisk tilldragelse, hvari
han spelat en roll eller som han ansett särskildt minnesvärd. Dylika små
uppteckningar äro i sin enkelhet ofta roande tidsdokument. I ett exemplar
af Petrus Petreii Chronica om alla Swerikis och Göthis konungar, tryckt i
Stockholm 1611, nu i Upsala, finnes en dylik anteckning, som skildrar en
episod från Gustaf Adolfs färd genom norra Sverige till Finland år 1614,
och är gjord af Lars Kellbjörnsson i Närby,1 underlagman i Hälsingland.2
Ett visst kulturhistoriskt intresse ha några troligen af en borgare i
Stockholm gjorda anteckningar från midten af 1600-talet i en samlingsvolym i
Upsala.8
En annan medlem af den lysande Bielkesläkten, brorson till den förut
nämnde Svante Bielke, sedermera riksskattmästaren Sten Bielke till Salsta,
hvars boksamling kom att hamna i Kungl, biblioteket, gjorde under
1640-talet en längre utländsk resa till flera af Europas länder. Han har därunder
för sitt bibliotek förvärfvat ett stort antal böcker, särskildt i Lissabon. Jag
nämner här blott Este van de Garibay y Carn oalla, Compendio historial de
Esparta, en i Barcelona 1628 tryckt foliovolym. Den har anteckningen »Sten
Bielke a Lisboa 24 aug. A:o 1649». Några år tidigare har han i
Amsterdam inköpt Abraham Göllnitz’ Compendium geographicum, Amsterdam 1643,
1 Boken som kommit till UB. från Bernhard von Beskows bibliotek, är 1612 köpt af
samme Lars Kellbjörnsson, hvarom han antecknat: »Thenne booch kiöfftes i Stocholms
herre-dagh anno 1612 then 16 Nouembris, then Jagh bethalede för Penninger 3 D. Suenske godt
mynthe. Lars Kelbiörnsson manu propria.» Hans anteckning om sitt sammanträffande med
Gustaf Adolf har följande lydelse: »Anno 1614 drogh den Stormechtige högborne Furste och
herre her Gustaff Adolph Suerigis Giöthes och Wendes vttualde Konungh här genom landhett
thz Nårre om kringh, och mötte Jagh, sampt Fougthen H: K: Mätt i Morlungzstuffua then
26 Februarij och fölgde H: Määtt till Gnarp och skildes ther ifrån honom then 28
Febru-arij. Samma reessa mötte HKM: H. F. N:de hertigh Carli Philiph vthij Härnösand som thå
kom ifrån Finlandh och drogh här sör åått, och hadhe H: F: N: 350 hester behoff till sitth
medf öllie. »
- Stiernman, Höfdingaminne, 2, s. 321.
3 Obr. ser. 69:101. — På pärmens insida är följande inskrifvet:
»Denne Bock höreer "Wälacktat Päder Nilsson till och ähr migh Larss Bengtsson af
honom länt och han där emodt hafuer af migh Johannes Magnij Crönike.
Anno 1654 den 5 Aprilis kåm Jönss Nilsson uthj lära hooss M:er Per Larsson
Håf-slagare. Gudh gifue till lycka. Den 26 Junj blef f han inskrefuen.
Anno 1654 den 18 Aprilis satte iagh Lars Hiort till M:r Hindrich Sporemakare på
Norre malm till lära. Den 29 Augustj ähr inskrefuen uthj embetet. [1]654.
1659 in Septemb:r kom Isak til handskomakare och 1660 den 5 Maij blef han in
skreffuen, skal lära i fyrha åhr och iagh håller honom kläder.»
— Mäster Hindrich Sporemakare är väl Henrik Westphal, bördig från Braunschweig,
hvilken verkade i Stockholm som sporrmakare vid midten af 1600-talet. (O, BERGSTRÖM,
Strödda uppgifter om utöfvare af konst- och konstslöjd i Stockholm under 1600-talet; i
Sv. Autografsällsk. tidskr., 2, s. 180.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
