Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om bokanteckningar som källor och behovet af provenienskataloger. Några exempel och några önskemål. Af O. Walde, Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 O. WALDE
Thenne boock hörer Erich Michelsson till
Ho thenne stieller eller döllier,
Bast reipheetth hånom effther föllier
Han skall löpha effther fem he[star?] på backan.1
En liknande hotelse utslungas ett fyrtiotal år senare af Claes
Andersson Rålamb, som i Upsalaexemplaret af den hos Reusner i Stockholm 1623
tryckta svenska psalmboken antecknat:
Hoo denna bock effter spöria will
Så hörer hon mig Class Andersson Rolamb till
Den som hanne dölier
Honom bastreppe effter folier.
En handskrift i Westinska samlingen i Upsala2 har följande
versifierade besvärjelse från slutet af 1500-talet:
Chrestenn Knudsenn thenne Bog hörer tiill
Om nogenn aff mig thz wiide wiill.
Muster ieg thenn och nogen hennde finner
Tha skicke mig then igien foruden hiender
Ellers skall ieg diig saa forbannde
At dig Inngen lycke sker vdj Bye eller lande.
Nedanför är tillagdt: »Inuenta et non restituta est quasi furta».3
Följande verkligt oroväckande utsikter vänta den, som behåller Olof
Anderssons i Focksta, Hagby socken, Upland, tillhöriga exemplar af Carl
Carlesons Hushållslexicon, tryckt i Stockholm 1756: »Den som denne
boken lånar och icke jen bär, han skall i 8 dagar etta höö, och på den
1 Denna anteckning är daterad Kårckulla den 16 februari 1592, en annan på följande
blad är skrifven i Perno den 7 januari samma år. — I Lagus, Finska adelns gods och
ätter, s. 91 o. 526, nämnes att ofrälse Erich Michilson har till frälse Kårckulla och
Tiuster-by. Sannolikt är det samme Erik Michilsson, hvilken 1606 af Karl IX för sitt
välförhållande i de ryska och polska krigen blef adlad under namnet Solf verarm, men ej tog
introduktion. — En ungefär samtidig besvärjelse af samma typ, sannolikt äfven den från
Finland, förekommer i en laghandskrift i Kungl, biblioteket (Sign. Handskr., Lag. Sv.
Me-delt., Nr 15), som tillhört en Rasmus Torkelsson och af denne skänkts till samme Sigfrid
Luchoinen som nämnes i Gustaf Rudbeck’s uppsats Några gamla svenska
bokägaremär-ken (i Svensk exlibr i s-tidskrif t, 1912: nr 1). Handskriften har följande anteckning:
Thenne boock hörer migh Rassmus Törkelssonn till
Hwilken henne af migh stielle will
Han hörrer Sathan till
Om hann henne stiell och döllier
Bastarepet om hans nackie föllier.
2 Cod. W 486.
3 Dr. A. B. Carlsson har välvilligt fäst min uppmärksamhet på denna antecknin«.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
