Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om bokanteckningar som källor och behovet af provenienskataloger. Några exempel och några önskemål. Af O. Walde, Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM BOKANTECKNINGAR SOM KÄLLOR 107
nopel 1735, har han köpt för 4 piaster.1 En utförlig anteckning om
för-värfvet och därmed sammanhängande omständigheter har Björnståhl gjort i
ett tredje på turkiska skrifvet verk, en i Konstantinopel 1750 tryckt
foliovolym,2 behandlande kalifernas och sultanernas historia,3
De exempel på bokanteckningar, som meddelats i det föregående, äro
samlade om också ej direkt slumpvis så dock utan bestämd plan. Jag har
icke för detta ändamål systematiskt utnyttjat bibliotekens samlingar, utan i
allmänhet blott antecknat hvad jag tillfälligtvis har funnit i några af våra
största offentliga bibliotek, minst i Kungl, biblioteket och Lunds
universitetsbibliotek, något mera i Upsala universitetsbibliotek. Men äfven i detta
senare har jag medtagit blott en ringa del af det där befintliga materialet.
Då likväl dylika mera sporadiska undersökningar kunnat lämna så pass goda
resultat, torde däraf tydligt framgå, att ett systematiskt genomforskande af
biblioteken i sammanhang med en registrering af dylika anteckningar måste
gifva ett högst omfattande material till vår person- och kulturhistoria. Den
invändningen, att en dylik undersökning, som ju helt naturligt måste blifva
ganska tidsödande, icke skulle löna mödan, tror jag knappast kan hafva
något fog för sig. Den erfarenhet jag har i frågan säger mig att resultatet
säkerligen skulle blifva synnerligen godt och åstadkomma ett
forskningsmaterial, som hittills varit, kan man väl påstå, på det hela taget alldeles
obegagnadt. Det är ju visserligen klart — i den meningen torde vi kanske
vara ense — att vi här icke hafva för oss en af primäruppgifterna i
biblioteksarbetet, men äfven de en smula på sidan om bibliotekens allfarvägar
liggande arbetsuppgifterna måste äfven tillgodoses. Visserligen lägga
arbetskrafternas knapphet i våra svenska bibliotek stora hinder i vägen för
utförandet af dylika extra uppgifter, men dessa hinder äro dock icke
oöfverstigliga. Med litet god vilja skulle mycket kunna uträttas. Samlingarnas
vetenskapliga bearbetande är en sida af bibliotekens uppgifter, som icke får
helt försummas; äfven resultaten häraf komma ju dock ytterst den
lånesökande allmänheten till godo, och det gäller icke minst det slag af
bearbetning här är tal om. Dessutom bilda ju proveniensupplysningarna själfva
1 »Cette Chronologie Turque fut achetée à Constantinople et Pera le 14 Janvier l’an
1777 de mon Hodgea Ismael Effendi. J. J. Björnståhl.»
2 Rosarium, seu historia califarum et imperatorum, turcicorum är den i
Upsala-katalogerna upptagna latinska titeln.
3 »J’achetais ce livre à Constantinople dans une boutique des Theriakis le 25 Octobre,
la nuit, quand j’allais voir les usages des Turcs dans le Ramadhan. J’avais vu dans la
compagnie d’Emine Effendi, S:te Sophie, Sultan Solymaniie et d’autres choses curieuses la
même nuit du 25 au 26 d’Octobre 1777. J. J. Björnståhl.»
Nord, tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1918. i8<>- 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
