Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om bokanteckningar som källor och behovet af provenienskataloger. Några exempel och några önskemål. Af O. Walde, Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O. WALDE
grundstommen till boksamlingarnas historia, enär ju i allmänhet de
arkiva-liska källorna här flyta rätt sparsamt. Och äfven där dessa flöda som
rikligast, kan det material som vinnes genom direkta undersökningar af själfva
bokbeståndet ej undvaras för en allsidig belysning af vederbörande
biblioteks öden. Böckernas historia är en viktig del af bibliotekens historia.
Om det alltså kan anses fastslaget att uppgiften såsom sådan väl kan
försvara sin plats bland annat biblioteksarbete, så är det dock icke lika lätt
att uppdraga riktlinjerna för dess omfattning och utförande. Egentligen
borde en allmän registrering af proveniens- och andra bokanteckningar höra
handskriftsafdelningens arbetsområde till och det härigenom åstadkomna
materialet i form af en alfabetisk eller systematisk katalog räknas som ett
supplement till de allmänna handskrifts- och bref katalogern a. Frågan är
dock, huruvida icke de egentliga handskriftskatalogerna själfva i de flesta af
våra bibliotek äro i starkt behof af revidering och utvidgning, och i detta
fall stå näppeligen så omfattande arbetskrafter till buds att de kunna åtaga
sig ett extra kräfvande arbete äfven på tryckafdelningarna. Däremot kunde
man tänka sig att vid en om- eller nykatalogisering af boksamlingarna i
våra bibliotek äfven proveniensen kunde vinna beaktande. I de bibliotek,
där fullständiga och för modern biblioteksuppfattning tillfredsställande
kataloger redan föreligga, blir problemet ett annat, men där stora delar af just
de äldre samlingarna alls icke eller endast ofullständigt äro förtecknade i
de skrifna katalogerna, såsom fallet fortfarande är med Upsalabiblioteket,
kan denna tanke kanske vinna terräng, när frågan om dessa samlingars
katalogisering väl snart på allvar måste upptagas. Jag medger dock att en
ytterligare påfrestning af arbetskrafterna åtminstone f. n. icke är önskvärd
eller lämplig, och att en utökning af arbetsprogrammet naturligtvis måste i
betydlig grad fördröja en möjligen påtänkt nykatalogisering.
Det bästa resultatet skulle man sannolikt vinna genom att icke alls
sammanblanda dessa bägge slag af katalogiseringar utan låta dem skötas
oberoende af hvarandra. Uppgifterna äro så pass olikartade, att det fordras
helt andra kvalifikationer för uppgörandet af en provenienskatalog än för
vanlig katalogisering. Det ena är en till väsentlig del vetenskaplig, det
andra en hufvudsakligen biblipteksteknisk prestation. Detta gäller framför
allt, om denna provenienskatalog icke skulle inskränkas blott till en
förteckning öfver böcker med skriftliga anteckningar o. d., utan en i möjligaste
mån fullständig katalog öfver alla böcker, hvilkas äldre historia vi på ett
eller annat sätt kunna följa utanför det bibliotek, där de nu befinna sig.
För den historiska forskningen är det tillräckligt att få de skriftliga anteck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
