Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om bokanteckningar som källor och behovet af provenienskataloger. Några exempel och några önskemål. Af O. Walde, Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O. WALDE
äfven hos sina egna adepter genom sin mångfald af i längden
tankeförslö-ande mekaniska sysslor. Skall intresset för yrket kunna hållas vid makt,
erfordras omväxling i arbetet och helst en omväxling som gör tanken vaken
och sinnet spänstigt.
Antaga vi nu att frågan om arbetskrafterna är, till hufvudsaklig del
på frivillighetens väg, lyckligen löst, så återstår ännu dels att sätta arbetet
i gång, dels att bestämma dess närmare omfattning. Har man lyckats
entusiasmera frivilliga krafter för uppgiften, äro likväl många och långa
förarbeten af nöden, innan deltagarna kunna anses vara kompetenta att gripa
sig an med verket. Gäller nämligen frågan att uppgöra en verklig
provenienskatalog, måste alla till buds stående medel användas för klarläggande
af böckernas härstamning, icke blott de mera själfklara proveniensmärken
som föreligga i form af namn eller exlibris, utan alla skriftliga anteckningar
af hvad slag de vara månde, marginalanteckningar, ryggtitlar m. m.,
äfvensom äldre signaturer, bandtyper, vattenstämplar o. d., allt under jämförelse
med tillgängliga äldre kataloger. Men att på detta sätt kunna lokalisera
böckerna är möjligt endast efter långvariga undersökningar med begagnande
af hjälpmedel som lämnats af tidigare forskare.1
Har man ändtligen kommit så långt, att arbetet kan börja, gäller det att
bestämma, hvilken omfattning den påtänkta katalogen skall erhålla. Jag
är icke blind för att här de egentliga svårigheterna först börja. Det är
klart att en provenienskatalog, huru vidsträckt den än tages, aldrig kan
blifva fullständig. Huru noggranna undersökningar som än göras, kommer
alltid ett stort antal böcker att återstå, hvilkas historia vi ej kunna följa
med de hjälpmedel vi nu äga. Antingen sakna de alla proveniensmärken
eller kunna vi ej afslöja dem som möjligen finnas, då de ligga utom vårt
erfarenhetsområde. Dylika måste alltså af den grund uteslutas. Till dessa
kommer därjämte den stora massan af böcker som ingen historia har, de
som genom direkta nyköp införlifvats med biblioteket. Dessa äro a priori
uteslutna från katalogisering. En tredje grupp bilda sådana böcker, hvilka
kunna misstänkas härstamma från ett visst bibliotek, men om hvilkas
proveniens full säkerhet ej kunnat vinnas. Jag tänker här t. ex. på sådana
böcker inom Upsalabiblioteket, hvilka troligtvis tillhört de af svenskarna i
Wurzburg och Mainz tagna biblioteken. Många indicier, för hvilka jag
närmare redogjort i min undersökning om våra litterära krigsbyten, tala härför.-
1 Sådana hjälpmedel borde gifvas i form af illustrerade öfversikter med afbildningar
af olika stilar, band, ryggtitlar, signa och andra mindre själfklara proveniensmärken. Hvad
jag själf i detta afseende kunnat afslöja, hoppas jag få tillfälle att framdeles gifva en
öfversikt af i denna tidskrift.
- Walde, Storhetstidens litterära krigsbyten, 1, s, 133 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
