Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om bokanteckningar som källor och behovet af provenienskataloger. Några exempel och några önskemål. Af O. Walde, Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM BOKANTECKNINGAR SOM KÄLLOR^ ________109
ningarna registrerade, för den bibliotekshistoriska däremot är den
fullständiga provenienskatalogen ett conditio sine qua non, om den skall blifva till
verklig nytta. En dylik omfattande provenienskatalog är också af stor
internationell betydelse, när det gäller bibliotek med så växlande historia som
de svenska. Större delen af våra äldre bokbestånd äro som bekant
tillkomna genom de i Polen, Tyskland, Österrike och Danmark tagna
krigsbytena. Flera hundra utländska bibliotek, af hvilka många återgå på
medeltida boksamlingar, hafva fått släppa till sina dyrbarheter för att fylla de
svenska offentliga och enskilda biblioteken. Många af dessa tagna bibliotek
äro i sin ordning bildade genom förening af flera äldre samlingar, hvilkas
historia ofta erbjuder stort intresse, och hvilka vi kunna följa blott genom
en ingående undersökning af själfva bokbestånden. Detta gör att en
tillförlitlig och utförlig provenienskatalog kanske har större existensberättigande
i svenska än i många främmande bibliotek, och den skulle säkert mötas
med odeladt gillande ej minst i utländska fackkretsar samt gifva den
bibliotekshistoriska forskningen i alla land ett ovärderligt stöd.
Skulle löpande eller andra oundgängligen nödvändiga göromål inom
biblioteken lägga alltför stora hinder i vägen för enskilda arbetskrafters
odelade användning på den uppgift jag här har nämnt, behöfver den
därför icke nödvändigtvis blifva ett outförbart projekt. Det är ju äfven
tänkbart att en dylik uppgift skulle kunna locka kompetenta och
intresserade yngre krafter att ägna sig däråt frivilligt, d. v. s. på egen tid, då af
detta arbete helt visst icke så obetydliga resultat skulle kunna utvinnas för
bibliotekshistorisk och bibliografisk forskning på ett hittills ganska
obearbetadt fält. Men sådant arbete kan i större utsträckning företagas blott i
bibliotek, där belysningsförhållandena äro på ett tillfredsställande sätt
ordnade. Där så ej är fallet, äro ju boksamlingarna endast under den ljusare
årstiden tillgängliga för ingående undersökningar på eftermiddagar och
kvällar. Hela den långa hösten och vintern måste ett arbete af detta slag ligga
nere, när det ej kan utföras under den del af dagen, då man kan reda sig
utan artificiellt ljus.
Det är således tydligt att om ett sådant arbete som en
provenienskatalog skall sättas i gång t. ex. i Upsala och inom rimlig tid tänkas blifva
slutfördt, bör åtminstone någon del däraf få utföras som tjänstearbete och
alltså någon timme af den bestämda tjänstetiden få disponeras härtill
utanför de löpande göromålens ram, en fordran som knappast kan anses vara
obillig. En uppgift som denna skulle helt säkert hos mången öka intresset
för biblioteksverksamheten, som i våra dagar eljes så lätt råkar i misskredit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
