Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
167
ter, delvis endast påbörjade. Tydligen har
det varit pastor Hildebrands afsikt att lägga
upp en annan serie utdrag ur
konsistorieprotokollen, betitlad »Ur Konsistorii domar
och utslag», ty bland hans papper finnes
början till en dylik serie, omfattande åren
1595—1667. Utdragen äro här emellertid
vida mera kortfattade än i den andra serien^
Innehållet är icke heller så varierande; det
rör sig nästan alltid om mer eller mindre
grofva sedlighetsförbrytelser, i hvilka
konsistorium dömde dels med, dels utan
medverkan af den världsliga makten.
Utom dessa sammanhängande serier finnes
som nämndt äfven en mängd lösa
anteckningar, bl. a. rörande främmande
församlingar i Stockholm. En del excerpter beröra
Stockholms kyrkor i äldre tider; här äro
kungabref, jordeböcker, kyrkböcker o. s. v. i
stor utsträckning excerperade. Vidlyftigast
äro excerpterna ur Maria Magdalena
församlings arkiv; dessa äro numera
sammanförda och bundna i en särskild volym. De
omfatta tiden 1672—1778. Förmodligen har
pastor Hildebrand emellertid tänkt sig att
ytterligare fullfölja dessa excerpter, ty han
har icke försett den föreliggande serien med
något afslutande register, hvilket eljest
förekommer i alla hans sammanhängande
excerptserier.
En separat uppsats, som emellertid af
stilen att döma icke härrör från Hildebrand
själf, behandlar en sekteristisk rörelse, som
under 1730-talet gjorde sig märkbar i
Stockholm; dess medlemmar kallades »gråkoltar»
på grund af den egendomliga klädedräkt,
som de ansågo sig förpliktigade att bära.
Det arkivaliska material, på hvilket uppsatsen
stöder sig, finnes fullständigt excerperadt i
vol. 13 af Hildebrands anteckningar ur
Stockholms konsistorii acta och protokoll.
Till slut bör äfven nämnas, att pastor
Hildebrand tydligtvis haft för afsikt att
upprätta ett realregister öfver hela sin
excerptsamling; han har nämligen utskrifvit ett
stort antal blad, upptagande en mängd olika
slagord jämte hänvisningar till de ställen
i hans samlingar, där de finnas behandlade.
Ehuru det här naturligtvis icke kan vara
tal om någon fullständighet, erbjuder
registret dock stora fördelar och
underlättar i väsentlig grad samlingens
användbarhet. O. Wieselgren.
Riksarkivet.
Meddelanden från Svenska Riksarkivet, N. F.,
I: 42—44 utkommo i mars 1918 och innehålla
Riksarkivariens årsberättelse för 1916, Handlingar
rörande arkivväsendet och under afdelningen
utredningar och förteckningar en uppsats af förste
arkivarien Per Sondén »Riksarkivets
Stegeborgssam-ling» jämte »Förteckning över pfalzgreven Johan
Casimirs och hans gemåls arkiv i
Stegeborgssam-lingen», och af amanuensen BertilBoëthius,
»Förteckning över pergamentsbrev i
Stegeborgssamlin-gen» samt af professor The Svedberg och
amanuensen Ivar Nordlund, »Om synliggörande av
utplånad skrift», II.
Af årsberättelsen framgår, att riksarkivets
ordinarie tillväxt genom accession från Kungl. Maj:ts
kansli uppgått till 483 volymer. Den extra ordinarie
tillväxten utgjorde 1,062 volymer, däraf de största
posterna utgjordes af delar af
Serafimerordensgillets, hospitaldeputationens, hospitalöfverdirektionens
handlingar, som öfverlämnades från domänstyrelsen,
och Gustafsbergs, Karlsbergs och Huså bruks arkiv,
som öfverlämnades af Huså aktiebolag. Af bankir
A. Berg deponerades arkivet å Vik, 208 volymer,
som bl. a. omfattar Hörningsholmsamlingen,
inrymmande arkivalier från släkterna Sture, Grip,
Ribbing, flera medlemmar af Banérsläkten såsom Svante
Banér, Gustaf Carl Banér, och Viksamlingen,
inrymmande en viktig del af Gustaf Horns och Sigrid
Bielkes arkiv samt arkivalier tillhörande släkterna
von Liewen och von Essen. Riksarkivets bibliotek
ökades med 667 tryckalster.
Antalet forskningsbesök uppgick till 9,668, däraf
högsta antalet (1,004) i november, lägsta (692)
under juli af 620 forskare, däraf 20 utlänningar.
Antalet till forskning framtagna volymer utgjorde 15,539.
Under 1916 ha bl. a. följande arbeten utförts i
arkivet. Beskickningsarkiven efter 1813 ha börjat
behandlas. Öfver beskickningsarkivet i London har
fram till 1860 uppgjorts förteckning. I samband med
nyordnandet af Militaria har uppgjorts en vidlyftig
förteckning öfver militära chefer 1620—1840 med
angifvande af biografiska data och uppgifter om
skrifvelser från dem i riksarkivet. Samlingarna »städers
akter» och »städernas skrifvelser och besvär» ha
nyordnats. Öfver ett antal enskilda samlingar, såsom
skrifvelser till R. Lichton, Arvid Stålarm, Anders
Lennartsson, hafva förteckningar uppgjorts.
Amiralitetskollegiets arkiv har börjat nyordnas. Den
omfattande utredningen angående fögderiförvaltningen
1523—1630 har fortsatts.
Af riksarkivets publikationer utkom 1917 Svenski
Diplomatarium bd 6, häfte 2 under redaktion af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
